Växthusgaser förekommer naturligt i atmosfären. Utan dem skulle livet på jorden, som vi känner det, vara omöjligt. Det finns dock allt fler bevis för att mänskliga aktiviteter har haft en tydlig och negativ effekt på halterna av växthusgaser i atmosfären, vilket har bidragit till fenomenet global uppvärmning, även känt som klimatförändring.
Växthusgaser omger jorden naturligt och håller planeten varmare än den skulle vara utan dem. De släpper igenom solljus som värmer både atmosfären och jordytan. Växthusgaserna tillåter dock bara en del av den resulterande värmen att stråla ut genom atmosfären tillbaka ut i rymden – resten fångas in, vilket leder till uppvärmning. Utan växthusgaser skulle jorden vara obeboelig för människor och de flesta livsformer. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas.
Koldioxid, en färglös och luktlös gas, är den mest kända växthusgasen. Den bildas vid förbränning av kolbaserade energikällor som kol och olja, samt vid förbränning av biomassa eller andra organiska ämnen. Koldioxid släpps också ut genom förändrad markanvändning, exempelvis när skogar röjs för jordbruk. Träd och annan växtlighet fungerar nämligen som viktiga lager för koldioxid, eftersom de använder gasen för fotosyntes. Även svedjebruk, där växtlighet bränns och jorden får ta upp näringsämnen från det brända materialet, bidrar med koldioxidutsläpp.
Metan är en färglös, luktlös och mycket brandfarlig gas. Dränering av våtmarker har en betydande negativ effekt på den naturliga metanproduktionen i dessa områden. Mikroorganismer som kallas arkéer lever i vattenmättad jord och bryter ner organiskt kol utan syre. När grundvattennivån sjunker avbryts denna process. Samtidigt släpper termiter ut uppskattningsvis 20 miljoner ton metan i atmosfären varje år. Utsläppen av metan från soptippar har beräknats till mellan 30 och 70 miljoner ton årligen.
Lustgas är också en färglös gas, men har en sötaktig lukt. En stor källa till lustgasutsläpp i atmosfären är boskapsskötsel och foderproduktion, som uppskattas stå för 1 till 2 miljoner ton lustgas per år. Den största enskilda källan är produktionen av djurfoder, som kräver stora mängder kvävebaserat gödningsmedel. Även hanteringen av gödsel från boskap är en betydande källa till lustgasutsläpp.
Freoner (CFC) användes tidigare i sprayburkar, kylskåp och luftkonditionering. Deras skadliga effekter på ozonlagret ledde dock till att produktionen förbjöds på 1970-talet. Ersättaren för freoner, så kallade hydrofluorkarboner (HFC), används idag i luftkonditioneringsapparater och kylsystem. HFC skadar inte ozonlagret, men de är i sin tur en form av växthusgas.
Inom forskarsamhället råder bred konsensus om att mänskliga aktiviteter har påverkat klimatet. Människans inverkan har framför allt visat sig genom ökade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, sedan industrialiseringens början. Den totala halten av växthusgaser i atmosfären tros ha ökat med cirka 25 procent under de senaste 150 åren. Effekterna av klimatförändringen anses bland annat ligga bakom stigande havsnivåer, ökad torka och smältande glaciärer, inklusive isarna vid polerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online