Dinatrium-EDTA förekommer ofta i ingredienslistorna för personvårdsprodukter, bearbetade livsmedel och drycker, rengöringsmedel, kosmetika och hudvårdsprodukter. Ämnet har också omfattande industriella, medicinska och tekniska tillämpningar och räknas som ett av de viktigaste och mest använda kemiska ämnena i det moderna samhället.
Dinatrium-EDTA har den kemiska formeln [CH2N(CH2CO2H)2]2, molekylformeln C10H16N2O8, och är en viktig kelaterande agent som alla dess användningsområden utgår ifrån. Ämnet har hög affinitet till fria metalljoner, som är en vanlig förorening och orenhet i många kemiska miljöer.
Som exempel: när vi rengör något med tvål eller tvättar våra kläder uppstår en kemisk reaktion mellan rengöringsmedlet, den organiska smutsen och vattnet, vilket skapar en vattenbaserad miljö där själva "städningsreaktionen" kan ske. Fria metalljoner och mineraler i kranvattnet gör dock att rengöringsmedel presterar sämre och varierar beroende på geografi och vattenkvalitet. Som kelaterande agent hjälper dinatrium-EDTA till att binda fria radikaler och föroreningar, vilket gör att huvudingredienserna i rengöringsmedel kan verka effektivt och konsekvent utan onödig kemisk störning.
Dinatrium-EDTA återfinns i ett brett spektrum av personvårdsprodukter, bland annat linsvätska, ögondroppar, dusch- och badprodukter, hudvårdspreparat och kosmetika. Det används även som konserveringsmedel och stabilisator i många bearbetade livsmedel och drycker.
Inom medicin och laboratorieverksamhet används dinatrium-EDTA bland annat i kelateringsterapi, där EDTA renar kroppen från överskott av järn, kvicksilver och andra tungmetaller. Det används också som antikoagulant vid blodprovstagning och blodtransfusioner, vid cellanalyser för att hålla cellerna åtskilda, samt inom tandvård och ögonvård för att förbereda operationsområden. Eftersom dinatrium-EDTA spelar en viktig roll inom många medicinska tillämpningar är det inte förvånande att du kan komma i kontakt med ämnet om du ofta besöker kliniker och laboratorier för provtagningar eller behandlingar.
Förutom produkter som kommer i direktkontakt med människan finns dinatrium-EDTA även i rengöringsprodukter som tvättmedel, där det fungerar som vattenavhärdare och förstärker rengöringseffekten. Det används dessutom inom industrin för underhåll, rengöring och förbehandling av utrustning och maskiner. Inom textil- och pappersmassaindustrin är dinatrium-EDTA avgörande för blekning samt för att bibehålla färger och färgämnen.
Dinatrium-EDTA har blivit ett uppmärksammat ämne eftersom flera naturinriktade organisationer hävdar att det orsakar toxicitet hos däggdjur. I produkter som regleras av FDA är dock nivåerna av dinatrium-EDTA så låga att de inte orsakar direkt skada när produkterna används enligt anvisningarna.
Den enda situation där man bör vara extra uppmärksam på innehållet av dinatrium-EDTA är i bearbetade livsmedel och drycker. Där kan dinatrium-EDTA i reaktion med aktiva och instabila ingredienser som vitamin C och natriumbikarbonat (bikarbonat) bilda bensen, ett potent cancerframkallande ämne. Dessutom håller EDTA på att bli ett växande miljöproblem på grund av de stora mängder som används inom industri, medicin och tillverkning.
Dinatrium-EDTA ska alltid anges i ingrediensdeklarationen på produkter som kommer i direktkontakt med huden eller som intas via munnen. Även om ämnet inte kräver särskilt godkännande för att tillsättas i livsmedel kan det listas under flera olika namn, bland annat EDTA, EDTA disodium, disodium, Disodium EDTA Violet 2, Disodium EDTE och Disodiume EDTA.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online