1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Blodtryck – allt du behöver veta om mätning, normalvärden och risker

Hjärtats uppgift är att pumpa blod till alla delar av kroppen. Den kraft med vilken blodet pressas fram genom artärer, blodkärl och kapillärer kallas blodtryck. Trycket är som högst när hjärtat slår och fungerar som en pump – detta kallas det systoliska trycket. När hjärtat sedan vilar mellan slagen sjunker trycket, vilket kallas det diastoliska trycket. Både högt och lågt blodtryck kan orsakas av olika hälsostörningar – och bidra i sin tur till nya problem.

Så mäts blodtrycket

Blodtryck anges alltid som ett tal ovanför ett annat, till exempel 115/85. De två talen representerar det systoliska respektive diastoliska trycket. I exemplet innebär det att trycket i blodkärlen är 115 när hjärtat slår och 85 när hjärtat vilar.

Det är kombinationen av de båda värdena som är viktig – inte det ena eller andra talet var för sig. Ett enskilt värde säger därför lite om den totala bilden av din kärlhälsa.

Vad är ett normalt blodtryck?

Ett normalt eller genomsnittligt blodtryck anses vara 120/80. Toleransgränserna för vad som räknas som normalt är dock ganska vida: allt från cirka 110/75 upp till 130/85 betraktas oftast som fullt acceptabelt.

Hypertoni – högt blodtryck

Hypertoni är den medicinska termen för högt blodtryck. Definitionen är att det systoliska trycket ligger över 140 och/eller det diastoliska trycket över 90. Samtidigt används begreppet också om personer som behandlas med blodtryckssänkande läkemedel (antihypertensiva), även om själva trycket då ligger inom det normala intervallet. Läkemedelsbehandlingen gör alltså att man fortfarande räknas som hypertensiv, eftersom grundproblemet kvarstår utan medicinering.

Vanliga missuppfattningar

En utbredd missuppfattning är att blodbrist (anemi) och högt blodtryck inte kan förekomma samtidigt. Så är inte fallet – det är helt möjligt att ha anemi orsakad av för låga halter hemoglobin och samtidigt lida av hypertoni. Mycket få människor har faktiskt både anemi och högt blodtryck, särskilt kvinnor som fortfarande menstruerar och där järnbristen ofta är större.

Hypotoni – lågt blodtryck

Hypotoni är det motsatta tillståndet, alltså lågt blodtryck. I sig självt är lågt blodtryck inte nödvändigtvis farligt; många lever helt normala liv med ett vardagligt tryck så lågt som 90/60.

När dock symtom som yrsel, svimningskänsla eller kronisk trötthet kopplas till det låga trycket kan det vara ett tecken på allvarligare hälsoproblem som bör undersökas av läkare.

Riskfaktorer och förekomst

Högt blodtryck är långt vanligare än lågt blodtryck och räknas som en av de mest utbredda folksjukdomarna i västvärlden. Ungefär en av fyra vuxna har idag hypertension, och de flesta kommer att drabbas någon gång i takt med att de åldras. Orsaken är enkel: blodtrycket stiger naturligt med åldern.

Vissa grupper löper dock högre risk än andra. Exempelvis drabbas afroamerikaner av högt blodtryck i betydligt högre grad än övriga befolkningen – något som bland annat kopplas till genetiska faktorer, kostvanor och socioekonomiska förhållanden.

DASH-kosten mot högt blodtryck

DASH står för Dietary Approaches to Stop Hypertension och är en kostmodell som tagits fram just för att förebygga och behandla högt blodtryck. Kosten bygger på:

  • Rikligt med frukt och grönsaker
  • Fettsnåla mejeriprodukter
  • Fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och fisk
  • Undvikande av mättat fett, kolesterol och salt

Studier har visat att personer med hypertension som följer DASH-kosten kan förvänta sig att sina blodtrycksvärden sänks med upp till 11 enheter – en effekt som i flera fall motsvarar vad blodtryckssänkande läkemedel kan åstadkomma.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online