1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Olika typer av solarier: historia, funktioner och risker

En gyllene bronsbränna tilltalar många människor, men alla har inte tid att ligga i solen timmar efter timmar för att uppnå den där eftertraktade glöden. Att besöka ett solarium är därför en populär lösning, och där finns flera olika typer av solarier att välja mellan. Solarier skiljer sig åt i intensitet och typ av ultraviolett ljus de avger. Resultatet kan komma nästan omedelbart, men det är viktigt att känna till både fördelarna och riskerna innan du lägger dig på bädden.

Så uppfanns solarier

I början av 1900-talet utvecklade ett medicinskt företag i Tyskland en ultraviolett lampa som del av medicinsk forskning. Man trodde då att UV-ljus skulle hjälpa kroppen att bilda kalcium och bygga upp starkare skelett hos patienter med sjukdomar som engelska sjukan (rakitis). Sjuttio år senare, år 1970, använde den tyske forskaren Friedrich Wolff en ultraviolett solariumslampa för att studera effekterna på idrottare. Det var då han lade märke till en oväntad bieffekt: idrottarna fick solbränd hud efter att ha legat under lampan. Eftersom en gyllene bränna var högt mode under 1970-talet omsatte Wolff sina vetenskapliga kunskaper och utvecklade det första solariet för inomhusbruk.

Från Europa till USA

När solarier först lanserades på marknaden i Europa blev de omedelbart populära, och amerikanska tillverkare hoppade snabbt in i produktionen. De första solariebäddarna i USA avger höga nivåer av ultraviolett B-ljus (UVB). Det gav visserligen solbränna, men kunde också orsaka kraftig rodnad och leda till andra hudbesvär. Efter ytterligare forskning konstaterade man att lampor med högre andel ultraviolett A-ljus (UVA) fortfarande gav en fin bränna samtidigt som de var skonsammare mot huden.

Lågtrycks-, medeltrycks- och högtryckssolarier

Solarier skiljer sig framför allt åt i hur mycket UVB- och UVA-strålning de avger. På de flesta solarier hittar du tre huvudtyper:

  • Lågtryckssolarier avger högre nivåer av UVB-strålar, som är kända för att rodnadsva huden, och lägre nivåer av UVA-strålar.
  • Medeltryckssolarier har kraftigare lampor än lågtryckssolarier och avger mindre UVB-strålning.
  • Högtryckssolarier avger större mängder UVA-strålar, som tränger djupare in i huden, och mindre mängder UVB. De är därför mindre skadliga för huden än lågtryckssolarier.

Funktioner och utrustning

De flesta solarier ser ut som en sluten kista, med lampor både i bädden du ligger på och i locket som fälls ner över dig. Syftet är att du inte ska behöva vända dig mitt i passet. Nackdelen är att man ofta får vita markeringar på ställen där kroppen veckas när man ligger ner, till exempel under rumpan. Många högtryckssolarier har därför en madrass som du kan vända dig på för att undvika dessa obepryckta veck.

De flesta moderna solarier har dessutom speciella ansiktslampor som kan slås på eller av, inbyggda timer, radio och fläktar. Vissa anläggningar erbjuder till och med solarier med inbyggda fuktduschar och aromaterapialternativ för en extra avkopplande upplevelse.

Fördelar med solarier

Den största fördelen med solarier är att du får en solbränna på kort tid, oavsett väder och årstid. Högtryckssolarier avger särskilt mycket UVA-strålar som tränger djupare in i huden och ger en mer långvarig bränna. Solarier har också använts för andra ändamål, exempelvis vid behandling av akne, muskelvärk och vinterdepression (SAD – Seasonal Affective Disorder).

Riskfaktorer att tänka på

Riskerna med solarier överväger dock i många fall fördelarna. Långvarig exponering för någon form av ultraviolett ljus ökar risken för att utveckla hudcancer, och eftersom solarier avger så kraftiga doser UV-strålning kan hälsoriserna bli större än vid solande utomhus. Var därför uppmärksam på förändringar i huden eller på födelsemärken, som fjällning, klåda, färgförändring, storleksförändring eller blödning. Upptäcker du något av detta vid en självundersökning bör du alltid kontakta läkare.

Det finns även risk för grå starr samt för infektioner, exempelvis svampinfektioner eller flatlöss (kallade "krabbor"), om solarier inte rengörs och desinficeras ordentligt. Infektionerna kan variera från förkylning och influensa till ögoninflammation. Använd därför alltid skyddsglasögon och se till att solarieanläggningen håller god hygien. I Sverige rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att man helt avstår från solarier, särskilt för personer under 18 år.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online