Hakmaskar är tarmnematoder som framför allt drabbar hundar och katter, men de smittar även ungefär en fjärdedel av världens mänskliga befolkning. Deras blodsugande näringsupptag kan i svåra fall leda till anemi och till och med dödsfall. Eftersom maskarna är osynliga för blotta ögat och symtomen sällan räcker för att ställa en säker diagnos behöver infektionen bekräftas med hjälp av ett mikroskop.
Var uppmärksam på klåda och utslag där huden kommit i kontakt med förorenad jord. De ställen där larverna tränger in i huden kan med tiden utvecklas till röda, inflammerade sår på händer, fötter eller andra kroppsdelar.
Låt ta ett blodprov för att upptäcka den anemi som svåra infektioner kan orsaka. Tänk dock på att anemi kan bero på många andra orsaker – och att en lätt hakmaskinfektion inte nödvändigtvis ger anemi eller några andra tydliga symtom.
För att diagnostisera hakmaskinfektion på ett tillförlitligt sätt löser du upp ett litet avföringsprov i veterinärmedicinsk natriumnitratlösning eller mättad sockerlösning. Testet kräver högst en fingerborgsfull vätska och ett avföringsprov ungefär lika stort som en fingernagel, men öka gärna mängderna om det underlättar hanteringen.
När avföringspartiklarna stigit upp och bildat en hinna på vätskans yta använder du ett täckglas för att försiktigt samla upp en del av hinnan. Placera därefter täckglaset med provsidan nedåt på ett rent objektglas.
Studera objektglaset med både 10x- och 100x-förstoring. Nematodäggen syns oftast bäst vid den högre förstoringen. De ser ut som luftbubblor, fast med material inuti.
Hakmask sprids främst via kontaminerad jord och kan tränga in genom bar hud. God handhygien, att använda skor utomhus och regelbunden avmaskning av husdjur minskar risken för smitta. Misstänker du att du eller ditt djur har hakmask bör du kontakta läkare respektive veterinär, eftersom infektionen effektivt kan behandlas med avmaskningsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online