Skolkuratorer spelar en viktig roll för elevers och familjers välbefinnande. Enligt Office of School Social Work Service kretsar yrkesrollen kring att hantera områden som våld, missbruk, psykiska besvär, föräldrautbildning, sexuella övergrepp, suicidprevention, förebyggande av skolavhopp, hemlöshet samt andra sociala förhållanden som påverkar en elevs förmåga att lära sig.
Det sociala arbetet i skolorna uppstod i början av 1900-talet inom enskilda skolsystem i Boston, New York, Chicago och Hartford under läsåret 1906–1907. Enligt Public Schools of North Carolina införde skolorna socialarbetsprogram för att hjälpa elever med sociala behov och stärka kommunikationen mellan elever, lärare och föräldrar. En skolstyrelse i Rochester, New York, initierade den första budgethöjningen för att finansiera det första sociala arbetsprogrammet för elever.
År 1927 utsåg Visiting Teachers Association of Michigan den första socialarbetaren som tog sig in i skolorna för att erbjuda stöd till pojkar med beteendeproblem. Verksamheten fortsatte fram till 1940-talet, då skolorna i Michigan började använda medel som avsatts direkt för programmet med besökande lärare och fler skolkuratorer. Insatserna utökades för att även omfatta personlighetsproblem, inlärningssvårigheter och svåra hemförhållanden. Enligt Office of School Social Workers Service breddade programmet under denna tid sina behovsbedömningar till att gälla både pojkar och flickor.
På 1960-talet antogs Public Act 343, vilket innebar att även privata skolsystem inkluderades i programmet, utöver de offentliga skolorna. Lagen ökade behovet av fler yrkesverksamma för att uppnå programmets mål. Behandlingsinriktningen förändrades också under decenniet till att omfatta gruppterapier och samhällsengagemang, utöver de individuella insatserna.
Under 1970-talet fokuserade insatserna för skolkuratorer på förebyggande arbete för att skapa en mer optimal start av stödinsatserna. Fokusförändringen visade sig vara framgångsrik fram till 1980-talet, då den federala regeringen genomförde budgetnedskärningar i programmen, vilket i sin tur ledde till personalneddragningar. Verksamheten fortsatte dock att bedrivas tills den ekonomiska situationen förbättrades. Enligt Office of School Social Worker Service började det sociala tjänsteprogrammet under denna period även utföra autismutredningar för att möta behoven hos barn med denna funktionsnedsättning.
På 1990-talet hade rollen som skolkurator blivit en högt efterfrågad resurs i skolväsendet, till stor del på grund av problem som dysfunktionella familjeförhållanden, arbetslöshet, våld och drogbruk. Kris- och interventionsprogram blev en naturlig och integrerad del av socialarbetarnas vardag för att kunna hjälpa barn med allt större behov.
I början av 2000-talet genomgick skolkuratorsverksamheten ständiga förändringar för att möta det snabbt föränderliga amerikanska samhället. Insatser riktade specifikt mot elever med olika etniska och kulturella bakgrunder, som har svårt att anpassa sig till ett skolsystem där undervisningen sker på engelska, blev alltmer framträdande. Skolkuratorn fortsätter dessutom att arbeta med samma utmaningar som uppstod på 1990-talet, exempelvis ständigt föränderliga familjestrukturer och drogbruk – inklusive barns missbruk av receptbelagda läkemedel.
Skolkuratorn är fortfarande en avgörande resurs inom skolväsendet och utgör en central del av elevernas och deras familjers övergripande välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online