Hjärt-lungräddning (HLR) är en livräddande teknik som används på en person som drabbats av plötsligt hjärtstillestånd. HLR kombinerar mun-till-mun-andning med bröstkompressioner för att upprätthålla blodflödet till hjärta och hjärna. Insatsen fortsätter tills professionell hjälp anländer och en hjärtstartare finns tillgänglig. Enligt American Heart Association (AHA) har HLR använts sedan 1960 och har sedan 1963 rekommenderats av organisationen som en vital livräddande teknik.
Enligt AHA är plötsligt hjärtstillestånd den ledande dödsorsaken bland vuxna i USA. Även om miljontals människor har utbildats i HLR kan de flesta amerikaner inte utföra tekniken korrekt. Därför arbetar AHA aktivt för att öka antalet personer som behärskar HLR, med målet att fler ska överleva ett plötsligt hjärtstillestånd.
Personer som kan HLR kan rädda liv när hjärtstilleståndet inträffar utanför sjukhuset. Enligt AHA drabbas cirka 294 851 personer av plötsligt hjärtstillestånd utanför sjukhus i USA varje år, och omkring 80 procent av alla hjärtstillestånd sker i offrets eget hem. Ett hjärtstillestånd kan dock drabba vem som helst – på jobbet, i trafiken eller på andra allmänna platser.
Trots detta får endast cirka 27,4 procent av dem som drabbas utanför sjukhus någon form av HLR, och nästan 94 procent av alla offer avlider innan de hinner nå ett sjukhus. Detta visar tydligt hur stor skillnad utbildade medmänniskor kan göra.
Enligt AHA kan HLR som påbörjas omedelbart efter ett hjärtstillestånd fördubbla eller trefaldiga personens överlevnadschans. För varje minut som går utan HLR minskar överlevnadschansen med 7 till 10 procent. Räddningsinsatser misslyckas dessutom oftare om offret inte får både HLR och defibrillering inom de första kritiska minuterna.
Genom att utföra HLR förlänger man det tidsfönster inom vilket en hjärtstartare sannolikt kan få igång hjärtat igen. Det är därför AHA uppmanar alla att lära sig tekniken.
AHA understryker vikten av omedelbar HLR för att förhindra hjärndöd. HLR kan upprätthålla blodflödet till offrets hjärta och hjärna, men bara om den påbörjas inom fyra till sex minuter efter hjärtstillståndet. Den tid det tar för sjukvårdspersonal att anlända till platsen är ofta för lång för att förhindra hjärndöd eller permanent organskada.
Att utföra HLR tills nödhjälpen anländer kan därmed avgöra både om offret överlever och hur väl återhämtningen blir.
Medborgare som kan HLR bidrar till sitt samhälle genom att kunna agera effektivt i nödsituationer. Plötsligt hjärtstillestånd behöver nämligen inte sluta i döden. Om fler människor utbildar sig i HLR överlever fler drabbade. Dessutom har sjukvårdspersonal betydligt bättre förutsättningar att rädda liv om någon håller offret vid liv tills de anländer till platsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online