Myndigheten Office of Safe and Drug Free Schools (OSDFS) rekommenderar att varje skola har en genomarbetad nödplan på plats. Tillsammans med utbildningsdepartementet (Department of Education, DOE) uppmanar OSDFS skolor att ta fram så kallade "go kits" – nödutrustning som placeras strategiskt på olika platser i skolan. En bra nödplan vilar på fyra pelare: riskreducering och förebyggande, förberedelser, insats samt återhämtning. Eftersom de flesta skolor varken har råd eller utrymme för en mängd olika nödutrustningar räcker det oftast med några få allround-kit som bygger på dessa fyra steg.
Kartlägg vilka händelser som kan inträffa på din skola, till exempel bränder, bombhot eller väpnat våld, och ta fram konkreta åtgärder för att motverka hoten redan innan de uppstår. Regelbundna övningar – brandövningar, låsning (lockdown), skydd vid stormar och jordbävningar – är ett effektivt sätt att minska förvirringen om en verklig incident inträffar.
Rådgör med den lokala polisen och andra räddningsmyndigheter under denna fas; de kan hjälpa er att identifiera vilka säkerhetsbrister skolan har. Kanske behöver fönster och dörrar förstärkas inför en eventuell lockdown, sprinklersystemet byggas ut om en brand skulle uppstå, eller bibliotekets bokhyllor förankras i väggen inför jordbävningar.
Granska även ansvars- och försäkringsfrågor som kan aktualiseras vid skolnödlägen.
Ta fram en skriftlig nödplan och involvera räddningsmyndigheterna även i detta skede. Kom överens om gemensam terminologi – räddningspersonal och skolpersonal ska använda samma begrepp, vilket håller missförstånden mellan organisationerna på minimum.
Skapa en krishanteringsgrupp med tydliga roller: en skolledare (oftast rektorn), en talesperson som talar med pressen, elevansvariga, säkerhetsansvariga, en kontaktperson mot räddningstjänsten (det kan vara administrativ personal) samt medicinsk personal (till exempel skolsköterskan eller andra med hjärt-lungräddning eller annan medicinsk utbildning). Den medicinska personalen ansvarar för att samla in mediciner för elever som dagligen tar medicin i skolan. Se dessutom till att vissa personer har i uppdrag att hjälpa elever med särskilda behov.
Se till att flera nödutrustningar finns placerade strategiskt runt om i skolan. Ett allround-kit bör innehålla: en förbandslåda, en handlingsplan för just din skola (framtagen med hjälp av lokal polis och skolledning), kontaktuppgifter vid nödfall, flygbilder över skolan, en karta över närområdet samt instruktioner för att stänga av el, vatten och gas. Lägg gärna till reflexvästar till all personal, visselpipor, talkies, lakan, ljus, täcken, tändstickor, kuddar, flaskvatten, batteridriven radio med reservbatterier, ficklampor med batterier, mobiltelefoner, gaffatejp och stora sopsäckar. Ha alltid med en lista över eleverna som var på plats dagen för händelsen, samt foton på elever och personal med deras kontaktuppgifter – spara allt på cd eller USB-minne för snabb åtkomst.
Larma räddningstjänsten snabbt och välj sedan antingen att evakuera skolan eller gå in i lockdown-läge, beroende på situationen.
Påbörja medicinsk vård och prioritera (triagera) de skadade. Försök hålla huvudet kallt och förbli lugn under händelsen – barnen tar sina känslomässiga ledtrådar från dig som vuxen.
Kommunicera rätt och korrekt information till pressen och räddningspersonalen, enligt rekommendation från OSDFS och DOE.
Utsed ett särskilt område där eleverna lämnas över till föräldrarna, och se till att det finns tillräckligt många överlämningsblanketter som vårdnadshavarna fyller i. På så sätt håller ni koll på samtliga elever som lämnar skollokalen efter händelsen.
Håll därefter en gemensam genomgång med alla räddningspersoner som deltog på platsen och skolans personal, för att identifiera vad som fungerade bra och vilka misstag som gjordes.
Fyll slutligen på nödutrustningen inför framtida incidenter. Informera även föräldrarna om att nödplanerna revideras utifrån de erfarenheter som dragits av den senaste händelsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online