Farliga ämnen (HAZMAT) är en naturlig del av livet i det industrialiserade samhället, och god kännedom om dessa ämnen är avgörande för att upprätthålla en säker arbetsmiljö. De flesta företag vet vilka farliga eller giftiga ämnen de använder regelbundet, och utbildning krävs ofta för att personalen ska veta hur ämnena ska hanteras på rätt sätt.
Nästan varje arbetsplats har någon form av farligt material i lager, även om det bara handlar om kemikalier som används för rengöring. Andra företag, särskilt lastbilsdepåer och terminaler för gods, kan komma att hantera alla typer av farliga eller giftiga ämnen när som helst. Generellt sett för dock de flesta företag en förteckning över de farliga ämnen som de hanterar.
Företag som hanterar farliga ämnen bör informera nyanställda om hur dessa ska hanteras, inklusive platsspecifika nödrutiner. Introduktionen kan ske i form av en klassrumsutbildning eller, vilket är vanligare, genom en videolektion. Den bör omfatta evakueringsrutiner och var samlingsplatserna finns. Nya medarbetare ska kunna visa att de behärskar säkerhetsföreskrifterna innan de får arbeta på platsen.
Företag som hanterar stora mängder farliga ämnen anordnar ofta repetitionskurser för att friska upp och fördjupa medarbetarnas kunskaper. Kurserna kan vara mer allmänna och täcka personlig skyddsutrustning samt nödrutiner, eller helt inriktade på de specifika ämnen som hanteras.
Enligt lag ska farliga och giftiga ämnen märkas på ett föreskrivet sätt, och medarbetarna förväntas kunna tolka dessa skyltar. Det finns i huvudsak nio klasser av märkta farliga ämnen: sprängämnen, komprimerade gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fast ämnen, oxiderande ämnen, gifter, radioaktiva ämnen, frätande vätskor samt övriga farliga ämnen. Skyltarna är färgkodade och ofta försedda med ett fyrsiffrigt FN-nummer som identifierar ämnet.
I USA kräver arbetarskyddsmyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) att företag förvarar säkerhetsdatablad (MSDS) för alla farliga och giftiga ämnen som kan finnas på platsen. Dessa datablad innehåller kemiska egenskaper och skyddsåtgärder och måste vara tillgängliga för både medarbetare och räddningspersonal. Databladen tillhandahålls av tillverkaren av det farliga ämnet och finns dessutom ofta tillgängliga online. I Sverige och EU motsvaras MSDS av säkerhetsdatablad enligt REACH-förordningen.
Den personliga skyddsutrustningen kan bestå av masker, exponeringssensorer och handskar. En medarbetare som ignorerar denna utrustning utsätter sig själv för stor risk. Arbetsplatsen bör dessutom ha ögonspolningsstationer och nödduschar i händelse av oavsiktlig exponering.
Medarbetare som är utbildade i hantering av farliga ämnen ska kunna upptäcka ett läckage eller en utsläppssituation och veta vad de ska göra utifrån sina arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar också signaler så att medarbetaren vet när det är dags att evakuera lokalen. Medarbetarna ska känna till evakueringsvägar och rutiner, och vid en evakuering samlas man vanligtvis på en angiven plats för att kontrollera att alla är i säkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online