
Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) drabbas fler än 75 miljoner amerikaner varje år av sjukdomar orsakade av bakterietillväxt i livsmedel. Cirka 5 000 av dessa personer avlider. För att kunna förebygga livsmedelsburna infektioner är det avgörande att förstå hur dessa skadliga bakterier hotar den allmänna hälsan.
Salmonella är en bakterietyp som framför allt finns i råa livsmedel som ägg, sallad, tomater, spenat, meloner och groddar. E. coli drabbar i stället framför allt rått kött.
Mat kan kontamineras i olika skeden av produktionen och hanteringen. Stafylokokker sprids ofta under tillagningsfasen, medan salmonella och clostridium perfringens kan angripa maten både vid beredning och vid transport eller överföring. Calicivirus, som bland annat orsakar vinterkräksjuka, överförs främst när livsmedlen hanteras direkt.
Att tillaga maten ordentligt till rätt innertemperatur är det enda säkra sättet att döda farliga bakterier. Det hjälper också att förvara maten i kylskåp vid högst 4 grader Celsius (motsvarande 40 grader Fahrenheit) samt att frysa den vid minus 18 grader (0 grader Fahrenheit).
Många tror att bakterier inte kan påverka redan tillagad mat. Enligt amerikanska National Institutes of Health får dock inte ens tillagade rätter stå framme i rumstemperatur längre än två timmar, eftersom de då riskerar att kontamineras igen.
Forskning vid University of Missouri visar att bakterietillväxt i livsmedel ligger bakom hela 67 procent av alla fall av matförgiftning. Det gör bakterierna till den klart största enskilda orsaken till livsmedelsburna sjukdomar.
Flera faktorer gynnar en snabb bakterietillväxt i mat: hur länge livsmedlet får stå i rumstemperatur, vilken typ av livsmedel det handlar om, fukthalten samt innertemperaturen efter tillagning. Genom att kontrollera dessa faktorer – korta exponeringstider, god hygien, rätt förvaringstemperatur och noggrann uppvärmning – kan risken för matförgiftning minskas kraftigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online