Natriumnitrit är en vanligt förekommande kemikalie som används för att bevara matens färg och förhindra att den blir dålig. Ämnet finns även naturligt i vissa livsmedel, exempelvis spenat, broccoli och sparris. Även om natriumnitrit hjälper till att förebygga livsmedelsburna sjukdomar som botulism, kan det reagera kemiskt i kroppen och bilda cancerframkallande ämnen. Det har dessutom misstänkts kunna orsaka lungsjukdomar och utlösa migrän. Halten av natriumnitrit övervakas därför av myndigheter – i USA ligger den godtagbara gränsen vid 200 ppm (parts per million) eller lägre.
Med några enkla verktyg kan du själv mäta hur mycket natriumnitrit som är löst i ett vattenprov. Metoden bygger på att mäta vattnets pH-värde och sedan utföra en kort kemisk beräkning.
Doppa pH-papperet i vattenprovet och låt det ligga under ytan i cirka 5 sekunder.
Jämför papperets färg med den färgskala som normalt följer med förpackningen. Skalan anger ett specifikt värde för varje färg. Har du ingen skala får du uppskatta pH-värdet: kraftigt rött motsvarar ungefär pH 0, kraftigt blått pH 14, och grönt indikerar ett neutralt pH på 7.
Beräkna talet 10 upphöjt till pH multiplicerat med −1, alltså 10^(−1 × pH). Subtrahera sedan detta tal från 14. Resultatet visar koncentrationen av hydroxidjoner – rester från de kemiska reaktioner där nitrit ingår – i ditt vatten.
Kvadrera värdet för hydroxidjonerna och multiplicera med 10 upphöjt till −6,61, vilket är nitritens basstyrka (Kb). Resultatet motsvarar koncentrationen av natriumnitrit i ditt vatten, uttryckt i mol per liter. En mol motsvarar 6,02 × 10²³ partiklar.
Genom att följa dessa steg får du en uppskattning av natriumnitritkoncentrationen i ditt vatten. Kom ihåg att metoden är approximativ – för exakta mätningar, särskilt vid kontroll av dricksvatten eller livsmedel, bör professionell laboratorieanalys alltid användas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online