Prokaryoter – bakterier och arkeer – saknar cellkärna, vilket skiljer dem från de flesta andra organismer, eukaryoterna. Trots att vissa av dem orsakar sjukdomar hos människor, djur och växter är dessa encelliga organismer helt avgörande för allt liv på jorden. Vissa bakterier som lever i kroppen producerar vitaminer som är viktiga för vår hälsa, och bakterier bidrar också med smak i vissa livsmedel samt hjälper till vid matsmältningen.
Det allra yttersta lagret, kapseln, skyddar den prokaryota cellen från att torka ut och gör det samtidigt svårare för fagocyter att omsluta bakterien. Bakterier som saknar kapsel orsakar i regel ingen sjukdom. Under kapseln ligger cellhöljet, som består av cytoplasmamembranet, cellväggen och i vissa fall själva kapseln. Cellväggen ger prokaryoterna sina karaktäristiska former: kokker (runda), baciller (stavformade), spiroketer (spiraler) och vibrier (kommaformade).
Cytoplasman fyller bakteriecellens inre. Det geléliknande materialet, även kallat protoplasma, består av vatten, enzymer, avfallsprodukter, näringsämnen och gaser. Här finns ribosomer, en kromosom och plasmider, och allt detta omsluts av cellväggen. Kromosomen är en enda DNA-sträng som styr bakteriens reproduktion i ett område som heter nukleoid. Plasmiderna består också av DNA men är cirkelrunda, och de kan ge bakterien resistens mot vissa antibiotika och metaller.
Fosfolipider och proteiner bygger upp cytoplasmamembranet, som omsluter cytoplasman. Membranet reglerar noggrant allt material som flödar in och ut ur cellen. Genom aktiv transport kan bakterien ta upp de proteiner och den metabola energi den behöver. Membranet producerar dessutom energi, ger cellen rörlighet, transporterar bort avfallsämnen och deltar i bildningen av endosporer – vilande former som gör att bakterien kan överleva ogynnsamma förhållanden.
Hårliknande strukturer på prokaryotens utsida gör att cellen kan förflytta sig. De snurrar snabbt som propellrar och driver cellen mot näringsämnen i värden, bort från giftiga kemikalier och mot ljuset. Energin som får flagellerna att rotera kommer från protoner som strömmar genom proteiner i cytoplasmamembranet.
Prokaryota celler saknar alltså cellkärna, men regionen där det kromosomala DNA:t finns kallas nukleoid. Kromosomen kan innehålla upp till 3 500 gener. DNA:t i nukleoiden avgör vilka kemiska reaktioner som sker i prokaryoten – synteser som involverar olika proteiner och enzymer.
Ribosomerna omvandlar nukleinsyror till aminosyror, byggstenarna i proteiner. Proteiner är livsviktiga eftersom de utför alla funktioner i celler och organismer. Den prokaryota cellen har ribosomer utspridda i hela cytoplasman. Många antibiotika riktar sig just mot bakteriernas ribosomer för att stoppa proteinsyntesen och därmed döda cellen. De eukaryota ribosomerna påverkas inte, vilket innebär att människor och djur kan få antibiotika utan att deras egna cellproteiner hämmas.
Förutom flageller bär många prokaryoter tunnare, trådformiga utskott som kallas pili eller fimbrier. Med hjälp av dem kan bakterien fästa vid ytor och vid andra celler. En särskild typ, konjugationspilen, används för att överföra plasmid-DNA mellan bakterier – en viktig mekanism bakom spridningen av antibiotikaresistens.
Trots sin enkla byggnad är prokaryota celler högt anpassade och effektiva. Varje beståndsdel – från kapsel och cellvägg till ribosomer och nukleoid – spelar en avgörande roll för bakteriens överlevnad, tillväxt och förmåga att antingen orsaka eller förebygga sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online