Mikrobiologiska laboratorier spelar en central roll inom vården och stödjer både stora sjukhus och enskilda läkare i deras diagnostiska arbete. Verksamheten kretsar kring att identifiera bakterier, fastställa vilka läkemedel en viss mikroorganism är känslig för samt att bidra till folkhälsa och samhällssäkerhet. De mikrober som studeras omfattar inte bara bakterier utan även virus, svampar och parasiter. Utöver den kliniska verksamheten bedriver många laboratorier också forskning kring dessa organismer.
För att möjliggöra diagnos av infektioner undersöker mikrobiologiska laboratorier olika kroppsvätskor efter mikrober. Provtagningen kan omfatta urin, blod, svalgprov och andra typer av prover. För att diagnosen ska bli korrekt krävs prover av hög kvalitet som inte kontaminerats med mikrober från omgivningen.
När ett prov har tagits emot analyserar laboratoriet förekomsten av mikrober eller mikrobiella produkter i provet och karakteriserar dem. Tekniker för att fastställa en mikrobs identitet inkluderar odling på olika selektiva näringsmedier. Även specialfärgning och mikroskopi används rutinmässigt. I vissa fall kan antigener eller toxiner som produceras av mikroben detekteras direkt.
För att kunna behandla en mikrobiell infektion effektivt är det avgörande att veta vilka antibiotika som kan döda den aktuella mikroorganismen. Detta görs genom att testa olika antibakteriella eller antimykotiska medels förmåga att hämma mikrobens tillväxt i kultur. Mikrobiologiska laboratorier deltar dessutom i utveckling och utvärdering av nya antimikrobiella läkemedel.
Mikrobiologiska laboratorier stödjer även olika folkhälso- och övervakningsprogram. Dessa aktiviteter omfattar forskning på mikrober som ofta används som biologiska vapen, exempelvis miltbrand, liksom vanliga smittsamma sjukdomar som sexuellt överförbara infektioner. Laboratorierna kan också utforska hur mikrober kan användas för produktion av alternativ energi, återvinning av avfall och livsmedelsproduktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online