Fossila bränslen är bokstavligen bränslen som har formats av fossil. Döda organismer som begravts under jorden bryts ner långsamt under miljontals år och omvandlas till kol, petroleum och naturgas – råvaror som människan använder för att värma upp byggnader, driva bilar och för ett otal andra ändamål.
Användningen av fossila bränslen medför dock flera allvarliga problem. Vissa av dessa har katastrofala konsekvenser för miljön, medan andra slår hårt mot ekonomin och samhället i stort.
Förbränning av fossila bränslen – vilket är nödvändigt för att frigöra deras energi – släpper ut koldioxid i atmosfären. Gasen fångar värme i jordens atmosfär och driver upp temperaturerna. Ett globalt varmare klimat leder till att polarisarna smälter, vilket i sin tur höjer havsnivån och hotar många växt- och djurarter med utrotning.
Forskare vid Lawrence Livermore National Laboratory har uppskattat att om världens förbrukning av fossila bränslen fortsätter i oförminskad takt skulle medeltemperaturen om 300 år ha stigit med mer än 14 grader Fahrenheit (ungefär 8 grader Celsius). Havsnivån skulle då kunna höjas med hela 21 fot (drygt sex meter), samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären skulle öka dramatiskt – till över 1 200 ppm.
Eftersom det tar miljontals år att bilda fossila bränslen, men vi förbrukar dem långt snabbare än naturen hinner återskapa dem, kommer världens tillgångar förr eller senare att ta slut. Uppskattningarna om exakt när detta sker varierar kraftigt, bland annat eftersom OPEC (organisationen av oljeexporterande länder) är mycket hemlighetsfulla med hur stora reservarna egentligen är.
Oavsett det exakta datumet riskerar utarmningen av de fossila reserverna att utlösa en fullskalig energikris. Priserna på olja och petroleum skulle skena i höjden, medan industrier världen över tvingas skyndsamt utveckla och införa alternativa energikällor.
Förutom koldioxid släpper förbränning av fossila bränslen ut svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga organiska föreningar i miljön. Kväveoxider bidrar till bildningen av smog, som orsakar bronkit, lunginflammation och andra luftvägssjukdomar. Kväveoxider och svaveloxider är dessutom de största orsakerna till surt regn, vilket sänker pH-värdet i sjöar och älvar och orsakar omfattande skador på växter, djur och grödor.
Förbränningen genererar även damm, sot och rök, vilket ytterligare försämrar luftkvaliteten, irriterar luftvägarna och kan bidra till försurningen.
Även utvinningen av fossila bränslen skadar miljön. Kol bryts exempelvis ofta genom så kallad bergtoppsbrytning eller dagbrott, metoder som förstör landskapets naturliga topografi. Oljeborrning till havs utgör en allvarlig fara för marina organismer – inklusive de fiskar och skaldjur som människor äter – vilket tydligt demonstrerades av det stora oljeutsläpp som drabbade Mexikanska golfen i samband med BP:s borrplattform Deepwater Horizon 2010.
Fossila bränslen har varit avgörande för industrialiseringen och det moderna samhället, men deras användning medför kostsamma konsekvenser: ett varmare klimat, förorenad luft, förstörd natur och en osäker energiförsörjning. Omställningen till förnybara energikällor är därför en av vår tids viktigaste utmaningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online