Länder världen över har infört förbud mot glödlampor till förmån för mer energieffektiva alternativ. Även om omställningen syftar till att minska energiförbrukningen menar forskare, bland andra Magda Havas vid Trent University, att betydligt mer forskning behövs kring lågenergilampors och lysrörens hälsoeffekter. Dessa lampor avger elektromagnetisk och ultraviolett (UV) strålning, och dessutom innehåller de neurotoxinet kvicksilver.
Lågenergilampor finns antingen som öppna eller inkapslade varianter. Vid inkapsling omsluts den inre spiralen av ett extra lager glas. Öppna lågenergilampor avger höga nivåer av UV-strålning. Storbritanniens myndighet Health Protection Agency (HPA) varnade användare för att använda sådana lampor på nära håll – närmare än cirka 30 centimeter – mer än en timme per dag. Myndigheten varnade för solbränneliknande effekter samt en ökad risk för hudcancer.
Lågenergilampor innehåller små mängder kvicksilver. Om en lampa går sönder förångas kvicksilvret ut i luften, vilket gör att lamporna klassas som farligt avfall och inte får kastas i hushållssoporna. Att dammsuga krossat glas efter en trasig lampa ökar dessutom mängden kvicksilver som cirkulerar i luften. Enligt Jim Coleman vid amerikanska miljömyndigheten EPA ska man inte ens använda en sopkvast för att städa upp. En rekommenderad procedur med sexton steg innefattar att öppna fönster, använda gummihandskar och styvt papp, en lufttät glasburk samt tejp. Inandning av kvicksilver kan orsaka huvudvärk, humörproblem, muskelnedbrytning, darrningar eller svaghet. Kvicksilver stör nervsystemet och påverkar den kognitiva förmågan.
Världshälsoorganisationen (WHO) erkände elöverkänslighet (EHS) som en verklig och funktionsnedsättande åkomma redan 2004. Havas uppskattar att 21,8 miljoner människor i Europa lider av allvarliga EHS-symtom, medan 254 miljoner har måttliga symtom. Långvarig exponering för elektromagnetisk strålning förstärker känsligheten, vilket innebär att siffrorna kan komma att fortsätta växa.
Symtom på EHS inkluderar kronisk trötthet och smärta, koncentrationssvårigheter och minnesförlust, yrsel samt hudproblem. Elektromagnetisk strålning, så kallad "smutsig elektricitet", kan påverka humör, matsmältning samt cirkulations- och andningssystem. Enligt Havas har den smutsiga elektricitet som energieffektiva lampor avger kopplats till beteendeproblem och cancerkluster i skolor i Kalifornien. Elektromagnetisk strålning från lysrörsbelysning har även rapporterats förvärra epilepsi, lupus och migrän.
The Human Ecological Social Economic Project (h.e.s.e.-projektet) är en internationell plattform för europeiska forskare som sammanställt studier om lysrörsbelysningens effekter på människors hälsa. De rapporterar att en studie från 1982, publicerad i tidskriften The Lancet, fann att lysrör fördubblade risken för malignt melanom hos kvinnor på sina arbetsplatser och signifikant ökade förekomsten av melanom hos män.
En studie från 1980 av Hollwich och Dieckhues visade att lysrösken försämrade den mentala prestandan, ökade stressen och hämmade skolbarns tillväxt. En studie från 1982 av Wohlfarth och Wohlfarth kopplade denna typ av belysning till förhöjt blodtryck och ökat problemskapande beteende hos barn, och Painters studie från 1976 visade att borttagandet av dessa lampor minskade hyperaktivitet i klassrummen med 32 procent.
Forskare som Havas anser att regeringar bör kräva utveckling av lampor som är energieffektiva men har låga halter UV-strålning, är kvicksilverfria och inte alstrar oroande nivåer av elektromagnetisk strålning. Forskarna bakom h.e.s.e.-projektet rekommenderar att tillverkare tvingas montera filteranordningar i energieffektiva lampor för att skärma bort farliga utsläpp. Oavsett vilken väg som väljs bör konsumenter enligt dem inte tvingas använda lysrör och lågenergilampor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online