Sedimentavlagringar vid ett vattendrags mynning kan hjälpa till att bedöma hur det står till med vattendragets och dess ekosystems hälsa. För mycket sediment kan blockera solljuset, vilket i sin tur dödar växter som utgör en viktig källa till föda och skydd för vattenlevande liv. Det kan också täppa igen fiskars gälar samt filtrationsorganen hos ryggradslösa djur. Även bon och ägg i vattnet kan drabbas negativt. Ökad risk för översvämningar och minskad tillgång på säkert dricksvatten är allvarliga problem för människor som bor nära ett sedimentrikt vattendrag. Genom att kontrollera erosionen och föroreningarna uppströms gynnas både vattendraget och de omgivande samhällena.
Vattnet eroderar bergytor när det strömmar över dem. Storleken på de stenpartiklar som sköljs ner i ett vattendrag eller lossnar från bäddens botten beror på vattnets hastighet och bergartens sammansättning. Ju mindre partiklarna är, desto längre svävar de i vattnet och desto större är risken att de förs hela vägen till mynningen där de sedimenterar. Lerpartiklar, mineraler och jord sköljs också ner i vattendragen från deras avrinningsområden. Dålig markförvaltning kan dessutom öka erosionen ytterligare.
Organiskt material kan utgöra upp till 15 procent av flodsiltet. Det inkluderar skelett och skal som krossats av vattnets kraft samt nedbrutna fiskar och växter. Organiska föreningar som DDT, avloppsvatten och utsläpp från fossila bränslen är en direkt följd av mänskliga aktiviteter. Även om dessa ämnen är organiska kan flera av dem vara skadliga för både djur och människor. DDT är exempelvis ett bekämpningsmedel som förbjöds på 1970-talet efter att ha identifierats som en möjlig cancerframkallande substans. Dess bestående förekomst i flodsediment än idag visar hur motståndskraftigt detta ämne är mot nedbrytning i miljön.
Gödningsmedel och bekämpningsmedel från gårdar och trädgårdar kan sköljas ner i vattendragen. Dåligt underhållna soptippar har dessutom visat sig läcka kemikalier från medicinskt, hushålls- och industriavfall, inklusive spårämnen av arsenik, koppar, kvicksilver och bly. Dessa kemikalier påverkar negativt fiskar, växter, djur och insekter i och runt vattendragen. När ett vattendrag rinner ut i en sjö eller flyter samman med ett annat vattendrag saktar det in. Utan den framåtdrivande kraften minskar dess förmåga att hålla kemikalier och andra partiklar suspenderade i vattnet. Sediment bildas när dessa kemikalier och partiklar sjunker ner till flodbotten.
Ett brett spektrum av fast avfall dumpas i världens vattendrag och floder. Inte alla dessa föremål når fram till mynningen och blir sediment. De som stannar uppströms bryts långsamt ner under vattnets obevekliga ström, och deras beståndsdelar kan sedan sedimentera vid mynningen. Organisationen Living Lands and Waters har dokumenterat en imponerande rad föremål som deras volontärer plockat ur floder, bland annat cyklar, tvättmaskiner, båtar, kedjor, däck, toaletter, leksaker, shoppingvagnar, gräsklippare och flytvästar.
Genom att minska jorderosionen med vegetationszoner längs stränderna, använda gödningsmedel och bekämpningsmedel med omdöme samt se till att avfall hanteras korrekt kan vi begränsa mängden sediment som når vattendragens mynningar. Friska vattendrag gynnar inte bara växt- och djurlivet utan även människors hälsa och tillgången på rent vatten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online