Miljörelaterade hälsoproblem är risker som påverkar hälsan och välbefinnandet i ett helt samhälle. Några typiska exempel är radon, bekämpningsmedel i livsmedel och vatten samt luftföroreningar. Dessa faktorer har kopplats till allvarliga tillstånd som astma, cancer och fosterskador. Environmental Protection Agency (EPA), USA:s miljöskyddsmyndighet, publicerar regelbundet information om hur hälsorisker från miljörelaterade källor identifieras och bedöms.
Radon är en radioaktiv gas som varken har lukt, färg eller smak. Ett radontest krävs inte lagmässigt innan ett hembuy, men det rekommenderas starkt. Radon är en av de främsta orsakerna till lungcancer – endast rökning orsakar fler fall. Risken för cancer ökar dessutom betydligt om radon finns i luften samtidigt som man röker. Gasen blir farlig när den tränger in i byggnader, ofta via källaren. Inomhusluften kan testas och förbättras genom god ventilation i källaren eller med ett så kallat radonbrunnssystem.
Radon är dock bara en form av luftförorening. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är de största luftförorenande faktorerna partiklar och ozon. Städer med höga halter partiklar – exempelvis rök eller föroreningar från värmekällor inomhus – uppvisar högre dödlighet och sjuklighet jämfört med städer med renare luft. Ozon bildas när solljus reagerar med fordonsutsläpp och är farligt eftersom det har kopplats till astma och andningssvårigheter. Att minska fordonsutsläpp är därför en prioriterad åtgärd för att sänka ozonhalterna i den luft vi andas.
I utvecklingsländer är bristen på rent dricksvatten en akut miljö- och hälsokris. Att förbättra sanitetsförhållandena i samhällen utan tillgång till säkert dricksvatten är en lång pedagogisk process. Vattenföroreningar är dessutom ett växande problem på grund av kopplingen till patogener som exempelvis fågelinfluensaviruset.
Vattenföroreningar påverkar även maten vi äter. Bekämpningsmedel som används på grödor för att öka skörden kan skada grundvattnet under markytan. Genom att frivilligt begränsa användningen av dessa kemikalier minskar mängden oönskade ämnen i våra vattenkällor.
EPA har en tydlig planeringsstrategi för hantering av naturkatastrofer ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Processen består av fyra steg: faroidentifiering, dos-respons-bedömning, exponeringsbedömning och riskkaraktärisering. Tillsammans undersöker dessa steg miljöbelastande faktorer och deras effekter på människors hälsa vid en akut kris.
Myndigheten ägnar särskild uppmärksamhet åt risken att barn exponeras för gifter, eftersom de utgör en sårbar grupp. Exponering för toxiner i luft och vatten får större konsekvenser för sårbara populationer. Som enskild individ kan man bidra genom att minska, återanvända och återvinna material – en effektiv strategi för att minska giftiga avfall.
Fordonsutsläpp står för hela två tredjedelar av alla luftföroreningar. Enkla livsstilsval kan göra stor skillnad: att använda kollektivtrafik, gå eller cykla, eller arbeta hemifrån minskar utsläppen och ger renare luft för alla. Både EPA och WHO uppmuntrar aktivt till dessa hållbara transportalternativ som ett sätt att skydda både individens och samhällets hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online