Enligt den amerikanska organisationen National Cancer Institute innehåller tobaksrök minst 250 kända gifter, däribland kolmonoxid och cyanid. Dessa kemikalier orsakar stor skada i lungorna, men exponeringen påverkar i själva verket nästan alla organ i kroppen – oavsett om röken kommer från aktiv rökning eller från inandad andrahandsrök. American Cancer Society understryker att många rökare är väl medvetna om farorna, men att nikotinet påverkar hjärnans neurokemi på ett sätt som liknar heroinets verkan. Det skapar både ett fysiskt och ett psykiskt beroende som är extremt svårt att bryta.
American Cancer Society uppskattar att cigarettökning ligger bakom cirka 30 procent av alla cancerdödsfall, där lungcancer är den vanligaste formen bland rökare. Enligt National Cancer Institute innebär cigaretter som marknadsförs som "light" eller "lågbeck" samma risker som vanliga cigaretter. Redan 1996 upptäckte forskare vid City of Hope Medical Center i Los Angeles att bensopyren, ett ämne i cigarettjära, spelar en avgörande roll i utvecklingen av lungcancer genom att skada p53-genen, som normalt hindrar tumörbildning. Rökare som tar djupa bloss på lågbeckscigaretter utsätter sig alltså för samma koncentrationer av bensopyren som rökare av vanliga cigaretter – och därmed för samma cancerrisker.
Det är framför allt nikotinet och kolmonoxiden i tobaksröken som ställer till med störst skada i hjärt- och kärlsystemet. Nikotin höjer blodtrycket både på kort och lång sikt, medan kolmonoxid binder till hemoglobinet i blodet och därmed minskar mängden syre som de röda blodkropparna kan transportera ut i kroppen. Tobaksrökens gifter kan dessutom få blodceller och blodkärl att klumpa ihop sig och fastna på väggarna i vener och artärer.
Det ökar risken för åderförkalkning (ateroskleros), ett tillstånd där blockeringar begränsar blodflödet och i värsta fall kan utlösa hjärtinfarkt eller stroke. Gifterna samverkar också med andra riskfaktorer som fetma, högt blodkolesterol och genetiska anlag, vilket ytterligare ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Kemikalierna i tobaksrök, särskilt nikotin, försämrar alveolärmakrofagernas förmåga i lungorna att angripa smittämnen. Makrofager producerar proteiner som kallas cytokiner, vilka aktiverar immunförsvarets reaktion mot sjukdomsframkallande ämnen i kroppen. Eftersom patogener ofta tar vägen via andningsvägarna in i kroppen leder rökens hämning av lungornas försvar till en generellt förhöjd sjukdomsrisk hos rökare.
År 2007 publicerade tidskriften Pediatric Research en studie som visade att nyfödda barn till mödrar som rökte under graviditeten hade ett försvagat immunförsvar. Tobaksröken hämmade fostrets förmåga att bilda leukocyter – de vita blodkroppar som är avgörande i bekämpningen av virus och bakterier – vilket gjorde barnen mer mottagliga för sjukdomar efter födseln.
Gifterna i tobaksrök ärrar luftvägarna och skadar lungornas alveoler, de små luftsäckar som ansvarar för gasutbytet. Röken gör dessutom att luftvägarna drar ihop sig, samtidigt som struphuvud och luftstrupe blir inflammerade. Enligt den amerikanska miljömyndigheten EPA kan andrahandsrök orsaka lunginflammation och bronkit hos små barn samt utlösa astmaanfall – även hos barn som aldrig tidigare visat några symtom på astma.
Den goda nyheten är att kroppen har en anmärkningsvärd förmåga att läka. Redan inom några veckor efter rökstopp förbättras lungfunktionen och blodcirkulationen, och efter flera rökfria år närmar sig risken för hjärt-kärlsjukdom och cancer nivåerna hos personer som aldrig rökt. Att sluta röka – eller helst aldrig börja – är det enskilt mest effektiva steget du kan ta för att skydda din hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online