Kedjerökningens fyra stadier – från första gången till ren vana

Det finns många uppfattningar om vad kedjerökning egentligen är. För vissa icke-rökare får alla som röker mer än två cigaretter i timmen den tvivelaktiga etiketten. Andra har en mer bokstavlig syn på saken och beskriver en kedjerökare som någon som aldrig ses utan en tänd cigarett i handen. Sanningen ligger någonstans däremellan, eftersom kedjerökning faktiskt utvecklas genom flera tydliga stadier.

Första gången

När en nybliven rökare vant sig vid sin nya vana kommer oundvikligen ett tillfälle då han eller hon upptäcker att cigarett efter cigarett tänds utan paus. För vissa sker detta på ett rökvänligt kafé under ett långt samtal, för andra under en lång kväll med alkohol. I det här skedet är det dock ett sällsynt fenomen – rökaren återgår oftast till sina normala rökvanor redan samma kväll eller dagen därpå.

Tillfälligt

Den tillfälliga kedjerökaren är inte främmande för situationer där rökandet blir oavbrutet. Det är visserligen ingen daglig företeelse, men det är inte längre något undantag. De flesta i det här skedet avfärdar episoderna och skyller på särskilda omständigheter, som de nämnda exemplen ovan. Problemet är att nikotintoleransen nu börjar stiga – det krävs allt mer nikotin för att nå samma tillfredsställelse, vilket i sin tur kan leda till allt fler kedjerökningsepisoder.

Frekvent

I det här skedet krävs det inte längre någon speciell händelse för att utlösa kedjerökning. En rökare kan exempelvis börja röka cigarett efter cigarett av ren uttråkning, eller så räcker det med en mild stress för att en hel eftermiddag ska fyllas av rök. Kedjerökningen sker ännu inte varje dag, men orsakerna och utlösarna blir allt vanligare. Ett klassiskt exempel är att fastna i en lång trafikstockning.

Vanemässigt

Vanemässiga kedjerökare har nått punkten där de sällan har ett vaket ögonblick utan en cigarett i handen. Visst finns det fortfarande tillfällen av starkt nikotinbegär – till exempel direkt på morgonen – men större delen av rökandet drivs av ren inlärd vana. Utlösarna och ursäkterna är borta; rökningen har blivit en självklar, regelbunden del av vardagen.

Att känna igen dessa stadier i tid kan vara avgörande. Ju tidigare mönstret bryts, desto lättare är det att slippa hamna i det vanemässiga skedet där rökandet styrs helt av automatik snarare än av medvetna val.