Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) går idag inte att botas, men en individanpassad behandlingsplan kan hjälpa dig att kontrollera symtomen, bibehålla livskvaliteten och förlänga överlevnaden.
Behandlingsmetoderna varierar från person till person och anpassas i takt med att sjukdomens svårighetsgrad förändras. Din läkare kombinerar oftast receptbelagda läkemedel med livsstilsförändringar för att uppnå bästa möjliga resultat.
Rökning ligger bakom cirka 75 procent av alla KOL-fall. Om du röker är rökstopp det enskilt mest effektiva steget du kan ta för din hälsa.
Även om det är utmanande att sluta finns det gott om stöd att få, exempelvis via 1177 Vårdguiden, lokala rökavvänjningsmottagningar, smokefree.gov och olika stödgrupper. Dessa resurser erbjuder vägledning och uppmuntran genom hela processen.
Bronkdilaterare, alltså luftvägsvidgande läkemedel, är hörnstenen i den läkemedelsbaserade KOL-behandlingen. De slappnar av muskulaturen i luftrören, vilket gör andningen lättare. Inhalatorer finns både som kortverkande (nödbehandling) och långverkande (underhållsbehandling) preparat.
Nödinhalatorer är avsedda för tillfällig användning när du plötsligt drabbas av andnöd. Exempel är kortverkande antikolinergika såsom ipratropium, som finns som doseringsaerosoler eller nebuliseringslösningar.
För daglig symtomkontroll kan läkaren förskriva långverkande preparat, särskilt när KOL förekommer samtidigt med astma. Dessa läkemedel förbättrar luftflödet och kan minska slembildningen.
Att kombinera en bronkdilaterare med inhalerade kortikosteroider (ICS) förenklar behandlingen och minskar inflammationen i luftvägarna. Vissa preparat kombinerar kortverkande bronkdilaterare med antikolinergika, medan andra förenar långverkande bronkdilaterare med antikolinergika.
Trippelterapi – en kombination av tre långverkande läkemedel – är ytterligare ett alternativ. Den första tripelinhalatorn som godkändes av FDA var flutikason/umeclidinium/vilanterol (Trelegy Ellipta). Den andra, budesonid/glykopyrrolat/formoterolfumarat (Breztri Aerosphere), godkändes 2020.
När KOL sänker syrehalten i blodet kan syrgas tillföras utifrån för att lindra yrsel, förvirring och trötthet. Syrebehandling ges via näskanyl eller ansiktsmask, höjer syremättnaden i blodet, underlättar vardagsaktiviteter, skyddar hjärtfunktionen och ökar vakenheten.
Alla patienter behöver dock inte kontinuerlig syretillförsel; många använder syrgas endast vid försämringsepisoder eller när syresättningen sjunker under natten.
Roflumilast (Daliresp) är en fosfodiesteras-4-hämmare som minskar inflammationen i luftvägarna hos patienter med svår KOL som ofta drabbas av försämringsepisoder. Vanliga biverkningar är diarré, illamående, ryggsmärta, yrsel, minskad aptit och huvudvärk.
Vid akuta försämringar kan läkaren även förskriva antibiotika eller antivirala läkemedel mot bakteriella eller virala infektioner, vilket hjälper till att förhindra ytterligare lungskador.
Kirurgi är reserverad för avancerad sjukdom när den medicinska behandlingen inte längre ger tillräcklig lindring.
Stora luftfyllda rum (bullae) i lungorna kan komprimera friskare lungvävnad. Vid en bullektomi avlägsnas dessa skadade säckar, vilket minskar andnöd och förbättrar lungfunktionen.
Vid LVRS avlägsnas cirka 30 procent av den sjukliga emfysematösa vävnaden, vilket gör att mellangärdet kan arbeta mer effektivt. Robotassisterad LVRS erbjuder dessutom ett minimalinvasivt alternativ med lägre infektionsrisk och snabbare återhämtning.
Vid svårt emfysem kan ventiler av typen Zephyr (FDA-godkända 2018) placeras in med hjälp av bronkoskopi. Ventilerna blockerar luftflödet till överblåsta delar av lungorna, minskar lungvolymen, lindrar trycket på mellangärdet och förbättrar träningstoleransen.
När andningssvikten blir livshotande kan lungtransplantation övervägas. Mottagare kräver livslång immunhämmande behandling och löper risk för avstötning av det nya organet.
Lungrehabilitering är ett tvärvetenskapligt program som kombinerar utbildning, övervakad fysisk träning, kostrådgivning och hälsoplanering. Teamet består vanligtvis av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, andningsterapeuter och träningsspecialister.
Nya biologiska läkemedel riktar sig mot specifika inflammatoriska signalvägar i kroppen. Hos patienter med eosinofil KOL kan anti-interleukin-5-preparat (IL-5) sänka antalet eosinofila vita blodkroppar och potentiellt minska antalet försämringsepisoder. Även om IL-5-läkemedel redan är godkända för svår astma har ingen ännu fått godkännande för KOL, eftersom mer forskning behövs.
I tidiga kliniska studier undersöks nu infusioner av mesenkymala stamceller för att regenerera alveolär vävnad och vända lungskador. Forskningen tillåts av myndigheterna, men stamcellsterapi är ännu inte en godkänd KOL-behandling.
KOL:s svårighetsgrad sträcker sig från mild till mycket svår. Din behandlingsplan bör spegla dina individuella symtom och hur du svarar på förstahandsbehandlingar. Om standardbehandlingarna inte räcker till, diskutera kompletterande alternativ eller deltagande i kliniska studier med din lungläkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online