Vad är passiv rökning? – Faror, effekter och hur du skyddar din familj

När någon röker en cigarett i närheten av andra personer utsätts omgivningen för passiv rökning, även kallad begagnad rök eller second hand-rök. Det innebär att de som andas in röken exponeras för samma skadliga ämnen som rökaren själv – trots att de aldrig tagit ett enda bloss.

Vem drabbas mest?

Familjemedlemmar till rökare, särskilt barn, är oftast de mest utsatta för passiv rökning. Barn andas snabbare än vuxna och har därmed en högre inandning av skadliga partiklar i förhållande till sin kroppsvikt. Gravida kvinnor som röker utsätter dessutom sina ofödda barn för farliga ämnen, vilket kan påverka fostrets utveckling.

Hälsorisker och effekter

Effekterna av passiv rökning kan kännas direkt: irriterade ögon, halsont och påverkade luftvägar. På längre sikt ökar risken för lunginflammation, bronkit och återkommande hosta.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) löper vuxna som regelbundet utsätts för passiv rökning en betydligt större risk att utveckla lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Barn som växer upp i rökiga miljöer har dessutom större risk att själva börja röka senare i livet. WHO betonar att det inte finns någon säker nivå av exponering för begagnad rök – varje exponering innebär en hälsorisk.

Lösningar och skyddsåtgärder

Det absolut bästa valet för både rökaren och omgivningen är förstås att sluta röka helt. Den som inte är redo att sluta kan ändå göra mycket för att skydda sina nära och kära:

• Rök aldrig inomhus – inte hemma, inte i bilen och inte på arbetsplatsen.
• Rök endast utomhus, gärna på avstånd från fönster, dörrar och ventilation.
• Rök aldrig i närheten av barn, gravida eller personer med astma och andra luftvägssjukdomar.

Genom dessa enkla åtgärder kan rökare kraftigt minska familjens exponering för passiv rökning och bidra till en friskare vardag för alla.