ETS är en förkortning av engelskans environmental tobacco smoke, på svenska miljötobaksrök. Begreppet är allmänt känt som passiv rökning och består av en kombination av röken som en rökare andas ut och den så kallade sidströmsröken – det vill säga röken som uppstår när papperet och tobaken brinner vid cigarettspetsen. Allt fler studier visar hur farlig rökning är för omgivande icke-rökare, vilket har fått myndigheter världen över att införa allt striktare regler.
Amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA), National Toxicology Program och Internationella cancerforskningsbyrån (IARC) har alla klassat ETS som ett bevisat cancerframkallande ämne. USA:s generalkirurg har dessutom dragit slutsatsen att separata rök- och rökfria avdelningar samt ventilation av byggnader inte eliminerar risken för närliggande icke-rökare. Det enda sättet att helt skydda icke-rökare mot rökens effekter är att förbjuda rökning inomhus.
Miljötobaksrök innehåller tusentals kemikalier, varav mer än 250 är kända carcinogener, det vill säga cancerframkallande ämnen. Bland dessa finns exempelvis formaldehyd och bensen. Dessutom förekommer giftiga metaller som krom, arsenik och bly i ETS, liksom gaser som ammoniak, butan och kolmonoxid.
Exponering för miljötobaksrök kan mätas genom att analysera halten av ett ämne som kallas kotinin i kroppen. Enligt en rapport från generalkirurgen sjönk kotininnivåerna med 70 procent mellan 1988 och 2002. År 2006 hade dock 43 procent av vuxna icke-rökare fortfarande påvisbara mängder kotinin i kroppen. Exponeringen var högst bland barn i åldern 3 till 11 år, där nästan 60 procent var exponerade.
Enligt generalkirurgen kan redan små mängder passiv rökning vara farliga, särskilt för unga. Exponering har kopplats till SIDS (plötslig spädbarnsdöd) och ökar risken för lungproblem, öroninflammationer och astma hos barn. Passiv rökning kan också orsaka luftvägsinfektioner som bronkit och lunginflammation. Mammor som utsätts för ETS löper större risk än andra att föda barn med lägre födelsevikt.
Vuxna drabbas också av exponering för miljötobaksrök. De negativa konsekvenserna inkluderar en större risk att bli sjuk samt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. ETS påverkar hur blodet och hjärtat fungerar: blodplättarna blir klumpigare, blodkärlen skadas och variationen i hjärtfrekvens minskar. Vuxna som andas in passiv rökning fem timmar per dag har högre nivåer av det onda kolesterolet än de som inte gör det. Personer med hjärtsjukdom är särskilt sårbara för ETS.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online