Sedan 1965 har tobaksbolag varit tvungna att skriva ut varningar på sina cigarettpaket för att uppmärksamma konsumenterna på de hälsorisker som rökning medför. I flera länder kompletteras dessa varningar numera med chockerande bilder som syftar till att avskräcka konsumenter från att använda produkterna. Trots detta bodde mer än 40 miljoner rökare enbart i USA, enligt en studie från 2007 som genomförts av Centers for Disease Control and Prevention. Är cigarettvarningarna verkligen effektiva, eller har deras effekt avtagit sedan de först infördes 1965?
Sedan 2001 har nästan två dussin länder världen över infört lagar som kräver att bildvarningar trycks på cigarettetiketter. Bland dessa länder finns stora nationer som Indien, Brasilien och Egypten. Många bildvarningar, exempelvis de som används i Kanada, är så pass stora att de täcker hela 50 procent av etiketten. Dessa visuella varningar är avsedda att kommunicera de hälsorisker som rökning innebär till konsumentgrupper som kan vara analfabeter eller sakna kunskap om de olika faror som rökning medför.
Undersökningar bland kinesiska rökare, icke-rökare och ungdomar har dessutom visat att bildvarningar är effektivare än renodlade textvarningar när det gäller att stärka en avståndstagande attityd gentemot rökning.
Oavsett om det beror på listig marknadsföring eller enbart på grupptryck börjar cirka 90 procent av alla rökare röka innan de fyllt 13 år. Efter Cigarette Labeling and Advertising Act från 1965 krävs det att varningar trycks på cigarettetiketter. Eftersom dessa varningar ofta formuleras som förlustbetonade budskap som lyfter fram rökningens negativa långtidseffekter tenderar tonåringar dock att betrakta dem som irrelevanta.
Forskning tyder på att många ungdomar överskattar sin förmåga att motstå rökningens långsiktiga konsekvenser, såsom cancerrisken, och att de tror sig kunna sluta röka närhelst de själva vill.
En försiktig kampanj som lanserades 1965 antydde endast att rökning "kan vara" farlig för hälsan. År 1984 ersattes denna ursprungliga varning av fyra mindre försiktiga budskap, var och en formulerad med större tydlighet. Medan ett budskap fastslår att "Rökning orsakar lungcancer" anger ett annat att "Rökning hos gravida kan leda till fosterskador".
Studier har visat att konsumentgrupper som direkt utgör målgruppen för tobaksreklam ofta är dåligt informerade om de risker som rökning medför. För dessa grupper fungerar varningsetiketterna som instruerande verktyg, och de är ofta benägna att ändra sitt beteende till följd av varningarna.
Enligt en studie från 1989 som utförts av USA:s hälsodepartement har konsumtionen av cigaretter per capita i USA minskat kraftigt sedan mitten av 1960-talet. Utöver de statligt ålagda varningsetiketterna kan förbudet mot tobaksreklam i utsända medier samt kraftigt höjda cigarettskatter ha bidragit till att minska rökkonsumtionen med upp till 30 procent.
Under mitten av 1990-talet blev även försäljning av cigaretter via automater föremål för regulatoriska åtgärder. Trots detta fortsätter tonåringar att lockas till rökning på grund av cigaretternas popularitet och de attraktivt designade förpackningarna.
Konsumenter i länder som kräver omfattande eller grafiska varningar på cigarettpaket tenderar att vara bättre informerade om rökningens risker än de som bor i länder utan sådana krav. Studier har visat att personer som inte exponerats för omfattande eller grafiska varningar uppvisar betydande kunskapsbrister.
De kan exempelvis vara omedvetna om flera specifika hälsorisker, såsom impotens, som är förknippade med rökning. Dessutom kanske de inte heller känner till den fulla omfattningen av de risker som rökandet faktiskt innebär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online