Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne som förekommer naturligt i tobak. När en person försöker sluta röka orsakar nikotinet svåra abstinensbesvär, vilket är huvudorsaken till att rökstopp är så svårt att lyckas med. Nikotinberoendet gör att människor fortsätter röka, vilket i sin tur kan leda till allvarliga sjukdomar som lungcancer, kronisk bronkit och emfysem.
Nikotin tränger djupt ner i rökarens lungor vid varje inhalation. Väl i lungorna absorberas det snabbt ut i blodet och förs sedan till alla delar av kroppen. Det gör att nikotin kan påverka hjärnan, blodkärlen, hormonsystemet och ämnesomsättningen.
Nikotin kan också ta sig in i en ammande moders bröstmjölk samt passera genom en gravid kvinnas moderkaka och påverka det ofödda barnet. Enligt American Cancer Society har en genomsnittlig rökare fortfarande nikotin kvar i kroppen även tre till fyra dagar efter rökstopp.
Nikotin kan nå hjärnan på så lite som åtta sekunder efter att det tagits upp i blodet. Väl där kan det öka vakenheten och koncentrationsförmågan. Nikotin liknar en naturlig signalsubstans i hjärnan som kallas acetylkolin, vilken ansvarar för kommunikationen mellan hjärnceller.
Detta ger nikotinet förmågan att förändra hur hjärnan fungerar, med ökad puls och andningsfrekvens som resultat. Nikotin stimulerar dessutom frisättningen av blodsocker, vilket ger personen en känsla av att vara extra pigg och alert.
I hjärnan binder sig nikotin till nervceller som ansvarar för att frisätta dopamin – ett ämne som stimulerar hjärnans aktivitet. Nikotin får dessa celler att frisätta betydligt större mängder dopamin än normalt.
Dopamin påverkar hjärnans belöningssystem, ett nätverk av strukturer som styr inlärning, aptit, minne och känslor av njutning. När överskottet av dopamin översvämmar detta område utlöses starka känslor av välbefinnande. Efter cirka 40 minuter hos de flesta rökare börjar dock effekten avta – och då uppstår suget efter nästa cigarett.
När nikotinets effekter bleknar och får personen att röka igen börjar hjärnan så småningom förändras. Den anpassar sig till de förhöjda dopaminnivåerna genom att minska sin egen produktion av ämnet.
Resultatet blir att rökaren behöver fortsätta röka enbart för att hålla en normal dopaminnivå i hjärnan. Utan nikotinet uppstår nedstämdhet och kraftig irritabilitet, vilket driver suget ytterligare – och därmed är beroendet av tobak ett faktum.
Den som försöker röka mindre eller sluta helt drabbas ofta av olika abstinensbesvär när kroppen reagerar på det lägre nikotinintaget. Även personer som bara rökt i några veckor kan få symtom, och dessa kan pågå i flera dagar eller veckor.
En eller två dagar efter rökstopp är yrsel vanligt. Andra typiska tecken på nikotinabstinens är nedstämdhet, ilska, otålighet och ångest. Många upplever också koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk och rastlöshet under abstinensperioden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online