Rökning, alltså att inhalera röken från brinnande tobak, är en av de största enskilda hoten mot folkhälsan världen över. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör mer än 8 miljoner människor varje år till följd av tobaksrökning. Trots välkända risker fortsätter miljontals personer att röka, ofta utan full kännedom om hur omfattande skadorna egentligen är.
Rökning ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom avsevärt. De skadliga ämnena i tobaksröken skadar blodkärlens väggar, höjer blodtrycket och främjar bildningen av blodproppar, vilket i sin tur kan leda till livshotande tillstånd.
Rökning är den vanligaste förebyggbara orsaken till kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), som bland annat omfattar emfysem och kronisk bronkit. Röken skadar lungvävnaden, försämrar lungfunktionen och ger symtom som andnöd, pipig andning och ihållande hosta.
Tobaksrök innehåller över 70 kända cancerframkallande ämnen. Rökning är kopplad till flera olika cancerformer, däribland:
Carcinogenerna i röken skarvar DNA-molekyler och stimulerar okontrollerad celltillväxt, vilket är den grundläggande mekanismen bakom cancers utveckling.
Rökare löper betydligt större risk att drabbas av luftvägsinfektioner som lunginflammation, influensa och akut bronkit. Det beror på att rökningen försvagar kroppens naturliga försvar i luftvägarna.
Risken för stroke ökar markant hos rökare eftersom tobaken skadar hjärnans blodkärl och främjar bildandet av blodproppar som kan blockera blodflödet till hjärnan.
Rökning påverkar fertiliteten hos både män och kvinnor. Hos män kan tobaken minska spermiekvaliteten och antalet spermier, medan kvinnor kan få svårare att bli gravida samt löpa större risk för tidig menopaus.
Att röka under graviditeten ökar risken för missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Barn till rökande mödrar kan också få en sämre lungfunktion och utveckling senare i livet.
Rökning orsakar tandköttssjukdomar, karies och dålig andedräkt, samt ökar risken för cancer i munhålan avsevärt.
Tobaken påskyndar hudens åldrande genom att bryta ner kollagenet, vilket ger rynkor, gråaktig hy och förlorad elasticitet. Rökning kan även bidra till hårfall och tunnare hår.
Rökare har ökad risk att utveckla åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en av de vanligaste orsakerna till synskada hos äldre. Rökning ökar även risken för grå starr.
Nikotinet i tobaken är starkt beroendeframkallande. Många rökare fastnar i ett beroende som är svårt att bryta, trots att de känner till hälsoriskerna. Detta gör rökning till ett av de mest besvärliga beroendena att övervinna utan stöd.
Också icke-rökare som utsätts för passiv rökning far illa. Passiv rökning ökar risken för hjärtsjukdom, stroke, lungcancer samt krybarnsdöd (SIDS) hos spädbarn. Det finns ingen säker nivå av exponering för tobaksrök.
Att sluta röka är ett av de mest effektiva beslut man kan ta för att förbättra sin hälsa. Kroppen börjar återhämta sig redan inom några timmar efter sista cigaretten, och efter flera rökfria år sjunker risken för många sjukdomar närmast ner mot nivån hos den som aldrig rökt. Med rätt stöd, exempelvis via rökavvänjningsprogram eller nikotinersättningsprodukter, ökar chanserna att lyckas betydligt – vilket ger både längre liv och bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online