Den globala uppvärmningen är den långsamma men stadiga ökning av jordens temperaturer som förändrar vädermönster och stör de känsligt balanserade ekosystem runt om i världen. Effekterna kanske inte har nått apokalyptiska proportioner ännu, men temperaturförändringen tar redan ut sin rätt på många regioner – från polerna och allt längre mot ekvatorn.
Förändringar i det globala klimatet syns tydligt i växtlivet, bland annat genom tidigare blomning och hämmad tillväxt. Amerikanska fältbiologer som länge studerat växtligheten i Wisconsin har noterat att vildgeranium, akleja och andra blommande växter börjar blomma tidigare än vanligt, troligen utlöst av de högre temperaturena.
Omvänt har vitgranarna i Alaska inte nått sin förväntade höjd de senaste åren, eftersom det varmare klimatet hämmar deras tillväxt. Enligt Terry Root, senior forskare vid Stanford-universitetets Institute for International Studies, sker klimatförändringarna snabbare vid polerna än vid ekvatorn. Därför kan vi räkna med att se ”de starkaste signalerna av biologisk förändring” i Alaska och andra nordliga regioner.
Flera djurarter reagerar på värmen genom att flytta norrut mot svalare livsmiljöer. Bland fjärilar och rävdjur har denna migration redan börjat, vilket kan skapa konkurrens mellan nya arter och dem som redan lever i området. Ett tydligt exempel är rödräven, som sprider sig norrut till regioner där fjällräven traditionellt har sin hemvist.
Även flera fiskarter flyttar på sig, vilket får konsekvenser för isbjörnar och pingviner som är beroende av dem som födokälla. Samtidigt ökar populationen av arter som trivs i varmare klimat, exempelvis bananflugan Drosophila, som numera klarar sig i regioner som tidigare var för svala. I Alaska har granbarkborren förökats kraftigt och destabiliserat ekosystemet genom att kaläta över fyra miljoner tunnland gran – motsvarande ungefär 1,6 miljoner hektar skog.
Den globala uppvärmningen ökar risken för extrema väderfenomen som torka, översvämningar och värmeböljor. Ekonomerna Frank Ackerman och Elizabeth Stanton vid Global Development and Environment Institute, Tufts University, menar att dagens klimatskifte gör extrema värmeböljor två till fyra gånger vanligare. De beräknar att värmeböljor vid seklets mitt blir upp till 100 gånger sannolikare än under sent 1900-tal.
Ett varmare hav ger dessutom fler orkaner och andra våldsamma stormar, vilket i sin tur slår mot jordbruket och den urbana infrastrukturen.
Människan är tätt sammanflätad med naturen och beroende av en stabil miljö för själva grunden till överlevnad. En okontrollerad global uppvärmning kan leda till skördefel på grund av högre temperaturer och fler insekter som förstör grödor. Ett varmare klimat kräver också mer el och vatten, och kan till och med leda till brist på färskvattenförsörjning.
Glaciärer och iskapslar smälter redan idag. Quelccaya-iskappen i Peru beräknas vara helt smält år 2100 om inget görs – vilket skulle eliminera en viktig källa till dricksvatten. I slutänden är det bara människan själv som kan agera aktivt för att bromsa den globala uppvärmningen och bevara planeten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online