Pseudokramper (psykogena icke-epileptiska anfall): Orsaker, diagnos, behandling

Vad är det?

Ser ut som epileptiska anfall (ryckningar, kramper, medvetandeförlust) men saknar elektrisk hjärnaktivitet på EEG. Ca 20 % av patienter som söker vård för anfall har pseudokramper (Epilepsy.com). Vissa har både epilepsi och pseudokramper.

Kännetecken

• Ovanligt långa/atypiska anfall (upp till 20 min).
• Psykiska symptom: déjà vu, intensiv rädsla.
• Ingen postiktal fas (återhämtning) typisk för epilepsi.

Orsaker

Psykologiska (inte neurologiska). Ofte knutet till svår trauma (t.ex. barnmissbruk). Vanligare hos unga vuxna/tonåringar och kvinnor.

Diagnos – Guldstandard

Video-EEG-övervakning: simultan videoinspelning + EEG. Utan EEG: extremt svårt att skilja. Experter feldiagnostiserar 20–30 % av tiden på enbart video (Medlink Neurology).

Behandling

• Psykologisk rådgivning/terapi för att bearbeta trauma, ta bort triggers.
• Behandling av depression/ångest vid behov.
• Avsätt antikonvulsiva – de kan förvärra pseudokramper (Univ Michigan).
• Samordnad vård: neurolog, psykiater, distriktsläkare.
• Prognos: >50 % blir anfallsfria efter korrekt behandling (Stanford Epilepsy Center).

Viktigt för patienten

Många känner skuld/förvirring ("det är min fel"). Men pseudokramper är inte under medvetet kontroll – de uppstår från undermedvetet. De kan ändå vara farliga (skador vid fall). Sök hjälp – det finns effektiv behandling.