Inflammation – akut vs kronisk
- Akut: snabbt svar (värme, smärta, rodnad, svullnad) för att leverera immunceller till skada. Utlösare: infektion, toxiner, trauma, fysikaliska/kemiska medel, vävnadsdöd, främmande kroppar, immunreaktioner. Blodkärl förändras → ackumulerar neutrofiler (eliminerar hot).
- Kronisk: veckor–månader. Samtidig inflammation, vävnadsskada, reparation, nybildning kärl/ärrvävnad. Immunceller: makrofager, lymfocyter, plasmacyter. Utlösare: långvariga infektioner, giftiga ämnen, autoimmuna störningar. Bakom reumatoid artrit, ateroskleros, tuberkulos, kroniska lungsjukdomar.
Aktiva substanser i gurkmeja
Kurkumin (diferuloylmetan) = huvudaktiva, polyphenol. Curcuminoider (kurkumin II, III, cyclokurkumin) ger gula färgen. Eteriska oljor bidrar.
Vetenskapliga fynd
- Koosirirat m.fl.: kurkumin inte signifikant sänkte inflammatoriska cytokiner vid maginfektion.
- Andra studier: symptomlindring vid reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom.
- Toxicology 2009 (labb): kurkumin hämmar syntes av eikosanoider (signal molekyler för feber/smärta/inflammation), särskilt leukotriener (ateroskleros, astma).
- Bishta m.fl.: gurkmejaextrakt kväver inflammatoriskt svar genom att blockera cytokiner/immunproteiner.
Dosering & tosicitet
- Dos beroende på sjukdom. Underhåll ~100 mg/dag, upp till 1500 mg vid sjukdom (Jamison).
- Biochem Pharmacol 2008: säkert upp till 12 000 mg/dag (djur/human). God säkerhetsprofil.
Överväganden
- Flesta studier på rena ämnen (kurkumin), ej rå krydda.
- Många labbstudier – humanstudier behövs för avgörande resultat.
- Motstridiga bevis → effekt varierar med användningsform och inflammationsorsak.