Bakgrund
Kolin klassificerades som essentiellt näringsämne 1998 (Food and Nutrition Board). Kroppen kan inte producera tillräckligt – måste tillföras via kost.
Fysiologiska roller (Linus Pauling Institute)
- Bygger cellmembran (fosfatidylkolin, sfingomyelin)
- Transporterar kolesterol/triglycerider i blod
- Signalmolekyler (fosfatidylkolin, sfingomyelin)
- Föregångare till acetylkolin (neurotransmittor)
- Metyldonator i metaboliska vägar
Forskning om homocystein och neurologi
- 2,6 g kolin/dag minskade homocystein signifikant (American Journal of Clinical Nutrition, 2005). Hög homocystein = hjärtsjukdomsrisk.
- Alzheimers/neurologiska sjukdomar: Inga bevis för nytta (Cochrane 2003). Studier använde lecitin med varierande kolinnivåer.
Potentiella användningsområden (saknar starka bevis)
Leversjukdomar (hepatit, fettlever, cirros), alkoholism, gallstenar, AIDS, atletisk prestation (500–1000 mg/dag). Inte tillräckliga bevis.
Rekommendationer och gränsvärden
- Dagligt behov: 125 mg (spädbarn) – 550 mg (vuxna män/ammande kvinnor).
- Källor: sojabönor, fisk, äggulor, vetekli, lever, bryggerijäst.
- Höga doser (10–15 g/dag): kräkningar, svettning, saliv, fislukt, sänkt blodtryck.
- Tolerable Upper Intake Level (UL): 3,5 g/dag för vuxna.
Konsultera läkare innan tillskott.