Rådgivningsforskning läses av de flesta praktiserande rådgivare som vill hålla sig uppdaterade om aktuella frågor och metoder för att hjälpa sina patienter. Ämnena kan röra både teori och praktik och kan omfatta utbildning samt specialpedagogik. Frågeställningarna inom rådgivning varierar enormt – allt från ätstörningar och schizofreni till parterapi. Spektrumet är mycket brett, och denna forskning bedrivs i huvudsak genom två ansatser: den kvalitativa och den kvantitativa.
Kvalitativ forskning innebär att man samlar in data som kan beskrivas och observeras, exempelvis genom att studera beteenden och yttre uttryck. Denna forskningsform är mer subjektiv än den kvantitativa, eftersom två personer kan observera samma fenomen men dra olika slutsatser. Andra vanliga tekniker för att inhämta kvalitativa data är fokusgrupper, intervjuer och fältobservationer.
Kvantitativ forskning bygger på siffror, statistik och mätbara enheter. Man kan exempelvis använda kvantitativa data för att beskriva en undersökningsperson: kvinna, 35 år, med alkoholism i släkten. Allt detta är konkreta, mätbara fakta som går att analysera statistiskt.
Din forskningsfråga avgör vilken ansats du bör använda. Om du vill undersöka hur många fall av depression som finns i ett visst område är kvantitativa data rätt väg att gå – du räknar antalet undersökningspersoner, eller patienter, och kategoriserar dem utifrån om de lider av depression eller inte. Vill du däremot besvara en fråga som "vilka egenskaper kännetecknar personer med generaliserat ångestsyndrom?" krävs kvalitativa data, vilket innebär mer observation och ställandet av mer subjektiva frågor.
Kvalitativa forskningsmetoder har gjort det möjligt för forskare att fördjupa sig i känsliga och komplexa ämnen som kön, sexualitet och etnicitet. Utan denna metodik skulle många viktiga och värdefulla insikter gå förlorade i studierna. De kvantitativa data håller dock forskningen förankrad i verkligheten. För bästa möjliga resultat behövs därför båda ansatserna.
Ett klassiskt exempel är Alfred Kinseys studie från 1948, Sexual Behavior in the Human Male. Kinsey använde intervjuer och observationer för att samla in kvalitativa data, medan tester och enkäter gav honom kvantitativa data. När han sedan sammanställde sitt material kunde han omsätta sina fynd i statistik – ett tydligt bevis på hur de två metoderna effektivt kompletterar varandra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online