Emotionellt tillbakadragande kännetecknas av en bristande emotionell kontakt med andra människor och en nedsatt förmåga att kommunicera – antingen beroende på bristande lust eller som ett medel för att utöva kontroll. Tillståndet kan ha många olika orsaker och förekommer bland annat i tidiga skeden av schizofreni, i påfrestande eller destruktiva relationer samt vid långvarig stress. I varje situation visar sig tillbakadragandet på specifika sätt, och det går i regel att behandla med samtalsterapi och/eller läkemedelsbehandling.
Människor som lever med schizofreni eller andra psykotiska störningar upplever ofta så kallade negativa symtom, och emotionellt tillbakadragande är ett av de mest framträdande. Negativa symtom innebär att något tas bort från livet som personer utan sjukdomen normalt har tillgång till.
Vid schizofreni finns ofta ett slags kopplingsfel som gör det svårt att knyta an emotionellt till andra. I sociala situationer eller i enskilda samtal kan personen känna sig främmande och ha svårt att känna tillhörighet. Det leder ofta till isolering, där personen drar sig undan från andra och inte längre delar sina känslor. För att behandla sjukdomen krävs vanligtvis en kombination av psykoterapi och läkemedel.
Den som lider av emotionell utmattning överväldigas av livets kaos – exempelvis stora förändringar, sorg och överarbete. Emotionellt tillbakadragande blir då en reaktion på dessa stressfaktorer.
En utmattad person hinner inte ladda batterierna ordentligt och drar sig undan eftersom energin saknas för att dela sin börda med andra. Vid sorg upplevs en enorm sorgsenhet, och den sörjande distanserar sig ofta från omgivningen under bearbetningsprocessen. Även om sorg är något som passerar kan ett långvarigt emotionellt tillbakadragande vara ett tecken på depression och bör alltid undersökas professionellt.
Veteraner och andra som har upplevt traumatiska händelser drabbas ofta av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Den drabbade kan inte, eller vill inte, dela sina smärtsamma upplevelser och distanserar sig från närstående – antingen för att skydda dem eller för att skydda sig själv.
För att kunna bearbeta den traumatiska händelsen behövs samtalsterapi. Genom behandlingen återfår personen gradvis förmågan att kommunicera och att lita på andra igen.
Emotionellt tillbakadragande i relationer uppstår på två olika sätt – som ett försvarsmekanism och som en metod för kontroll. I en krisande relation kan en eller båda parter isolera sig som en form av självbevarelsedrift. En emotionellt tillbakadragen partner kan lämna familjen och ignorera andras uppmaningar för att slippa förödmjukelse, misslyckande eller konfrontation.
I andra fall drar sig en partner undan för att vinna kontroll – till exempel genom att ignorera sin partner tills denne ger efter. Oavsett vilket mönster som ligger bakom behövs samtalsterapi för att återupprätta en sund kommunikationsplattform i relationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online