Psykologer har studerat människors personlighetsdrag sedan disciplinens allra första dagar, särskilt i syfte att avgöra vilka drag som är genetiskt förbestämda och vilka som är inlärda. En av de tidigaste psykologerna att studera personlighetsdrag var Carl Gustav Jung, vars arbete lade grunden för utvecklingen av personlighetstestet Myers-Briggs Type Indicator. Testet delar upp dragen i breda kategorier utifrån Jungs fyra funktionstyper: tänkande, känsla, sinnesförnimmelse och intuition.
Våra personlighetsdrag är det som gör oss till dem vi är, vilket är anledningen till att dragen är av så stort intresse för psykologer. Våra drag syns ofta i hur vi samspelar med andra. Psykologen Gordon Allport följde i Jungs fotspår och menade att varje person har ett litet antal dominerande drag. Hos varje individ kommer dock ett särskilt drag att överskugga de andra och bli den dominanta personlighetsdragen. Allport kallade dessa kardinaldrag.
Traitteorin kan användas för att ge konstruktiv information om en persons ledarskapsförmåga inom olika organisationer. Teorin ger en djupare förståelse för en anställds personlighet och hur dennes specifika personlighetsdrag potentiellt kan påverka andra inom organisationen. Traitteorin gör dessutom chefer medvetna om medarbetarnas styrkor och svagheter, vilket ger dem bättre förutsättningar att utveckla sina egna ledarskapskvaliteter.
En annan viktig konsekvens av traitteorin är att personlighetsdrag kan påverka hur väl eller dåligt lämpad en person är för en viss uppgift eller ett visst jobb. Till exempel är det osannolikt att en blyg, introvert person lyckas som offentlig talare. Omvänt skulle en extrovert person som ständigt behöver omges av människor troligen inte trivas med ett jobb som nattvakt. I slutändan innebär traitteorin att kunskap om dina egna personlighetsdrag kan hjälpa dig att lyckas i vad du än gör, eftersom du kan fatta beslut som överensstämmer med dina naturliga drag.
En av de mest centrala slutsatserna av traitteorin är att våra personlighetsdrag sannolikt inte förändras, särskilt om vi är genetiskt benägna till vissa av dem. Teorin innebär också att ett visst drag inte kan påverkas av miljöfaktorer. Till exempel kan en person vara blyg och tyst när hen omges av främlingar och därmed betraktas som introvert. Samma person kan dock vara sällskaplig och pratsam i vänners sällskap och därmed uppvisa drag hos en extrovert person. I detta fall innebär traitteorin att en person antingen är introvert eller extrovert, trots att båda dragen är tydligt synliga under olika omständigheter – något som visar teorins begränsningar när det gäller att fånga människans komplexitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online