Psykisk ohälsa och utvecklingsstörningar kan begränsa en persons förmåga att utvecklas känslomässigt, fysiskt eller kognitivt. De påverkar hur en individ beter sig och tänker, och i vissa fall även hur personen ser ut. Beroende på orsak och svårighetsgrad kan vårdpersonal ofta erbjuda olika behandlingar, men först måste de avgöra vilken typ av funktionsnedsättning individen har. Det kräver gedigna kunskaper om grundläggande fakta kring psykiska och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.
Psykiska funktionsnedsättningar är tillstånd som på någon nivå är kopplade till hjärnans funktion eller till hur en person bearbetar information. Enligt det amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH) omfattar de främst stämningssyndrom och andra psykiatriska diagnoser som fobier, schizofreni och bipolär sjukdom. Även ätstörningar och Alzheimers sjukdom räknas numera som psykiska störningar eller funktionsnedsättningar. Dessa tillstånd kan uppstå i princip i alla åldrar.
National Institute of Child Health and Development och National Institutes of Health definierar utvecklingsstörningar som skador som påverkar funktionen hos delar av eller hela kroppen. Institute on Community Integration vid University of Minnesota tillägger att utvecklingsstörningar antingen finns vid födseln eller utvecklas under uppväxten, det vill säga före 22 års ålder.
Enligt samma institut finns det fyra huvudtyper av utvecklingsstörningar: intellektuell funktionsnedsättning, metabola störningar, sinnesrelaterade störningar samt degenerativa störningar. Kända exempel är Downs syndrom, cerebral pares och Williams syndrom.
Psykiska funktionsnedsättningar är betydligt vanligare än utvecklingsstörningar. NIMH uppskattar att så många som en av fyra vuxna i USA – motsvarande 57,7 miljoner människor – lever med någon form av psykisk funktionsnedsättning under ett givet år. När det gäller utvecklingsstörningar anger Institute on Community Integration att upp till sex miljoner personer berörs.
Behandlingen av både psykiska och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar kan omfatta samtalsterapi, fysioterapi, läkemedel och i vissa fall kirurgiska ingrepp. Dessa metoder botar inte nödvändigtvis själva funktionsnedsättningen, men de kan lindra symtomen avsevärt och förbättra livskvaliteten för den drabbade.
Forskare och kliniker vet idag inte vad som orsakar varje enskild psykisk eller utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning. Vissa experter menar exempelvis att ätstörningar handlar om ett medvetet val, medan andra ser dem som biologiskt betingade. Liknande oenighet finns kring autism, där vissa tidigare trott på samband med vaccin – något som forskningen i stort avfärdat. Många professionella anser i stället att dessa tillstånd är en kombination av biologiska faktorer och individuella omständigheter. Det innebär att betydligt mer forskning behövs innan man kan fastställa de mest effektiva behandlingarna.
Personer med psykiska och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utsätts dessvärre för diskriminering i vardagen. Av den anledningen har USA:s regering infört lagar som syftar till att skydda dessa personer och trygga deras rättigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online