Inom psykologin finns flera stora personlighetsteorier som alla försöker förklara vilka vi som människor är och varför vi agerar som vi gör. Teorierna kategoriserar människor utifrån deras egenskaper eller drag och beskriver sedan hur dessa drag påverkar beteenden i olika situationer. Personlighetspsykologin fokuserar därmed på hur människor skiljer sig åt – och varje teori väljer ut olika beteenden eller egenskaper som grund för sina taxonomier och kategorier.
Egenskapsteorin fokuserar på att identifiera stabila beteendemönster hos en individ. Dessa drag betraktas som relativt oföränderliga, vilket innebär att människor tenderar att agera på liknande sätt över tid och i olika situationer. Psykologer mäter egenskaper med hjälp av en mängd olika instrument, bland annat självskattningsformulär som Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) samt skalor för social önskvärdhet. Egenskaper kan även mätas genom direkt observerade beteenden.
En av de mest inflytelserika modellerna är femfaktormodellen, som beskriver personlighet utifrån fem huvuddrag: extraversion, neuroticism, öppenhet, tillmötesgående och samvetsgrannhet. Framstående psykologer som Henry Murray har dessutom betonat vikten av att beakta samspelet mellan situation och individ, liksom motivationen bakom en persons beteende.
Beteendeteorier menar att våra beteenden och reaktioner lärs in genom associationer och konsekvenser. Beteenden som förstärks eller belönas ökar i frekvens, medan de som bestraffas eller ignoreras blir mindre vanliga. Personlighetsskillnader avgör i sin tur hur vi värderar olika typer av förstärkning. En person som trivs med andras uppmärksamhet kan exempelvis bli förstärkt av att tala inför publik, medan en annan person kan dra sig undan efter att ha blivit nervös.
Forskare som Albert Bandura visade att inte bara vårt beteende påverkas av miljön – vi förändrar också miljön genom vårt eget beteende. Social inlärningsteori tillför ytterligare en dimension: vi lär oss beteenden genom modellering, alltså genom att observera vad andra gör. Därefter använder vi självreglering för att justera vårt beteende genom att observera och värdera oss själva, vilket i sin tur formar vår självbild.
Biologiska personlighetsteorier fokuserar på genetikens roll samt på biologiska korrelat till beteende, såsom fysiologisk aktivering och förändringar i hjärnans neurokemi. Forskare studerar därför ofta tvillingar för att jämföra likheter och skillnader mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar. Ett konkret exempel är att undersöka skillnader i hjärnkemi mellan extroverta och introverta personer, vilket kan ge ledtrådar om hur personlighet har en biologisk grund.
Kognitiva personlighetsteorier beskriver personlighet som det sätt på vilket vi tolkar och förstår världen omkring oss. Vi använder scheman – uppsättningar av föreställningar om världen – för att organisera och bearbeta den information våra erfarenheter ger oss. Vi har även självbildsscheman som avgör hur vi ser på oss själva och de händelser som drabbar oss.
En central kognitiv princip är kontrollplats, eller locus of control. Vissa människor har en intern kontrollplats och känner sig själva ansvariga för händelser och erfarenheter, medan andra har en extern kontrollplats och tillskriver omgivningen eller yttre omständigheter ansvaret. Liksom i andra teorier betonas samspelet mellan personlighet och miljö: någon med intern kontrollplats kan tolka ett misslyckat prov som ett resultat av egna brister och drabbas av sjunkande självkänsla, medan någon med extern kontrollplats kan se samma utfall som en följd av yttre faktorer, exempelvis att provet var orättvist svårt.
Evolutionspsykologiska teorier försöker förklara beteende genom att undersöka hur det har varit gynnsamt för oss som art. Enligt naturligt urval är beteenden som gynnar en arts överlevnad mer benägna att utvecklas och bestå över tid. Individer som var mer försiktiga kan exempelvis ha undvikit farliga situationer och därmed haft större chans att överleva – personlighetsdraget ängslighet kan ha uppstått på detta sätt. En begränsning är dock teorins retrospektiva natur: eftersom den bygger på tolkningar av det förflutna går det sällan att vetenskapligt verifiera slutsatserna.
John Holland utvecklade en teori om yrkesval som står nära personlighetspsykologin. Hollands teori beskriver sex personlighetstyper: realistisk, intellektuell (undersökande), konstnärlig, social, företagsam och konventionell. Dessa typer samspelar med olika arbetsmiljöer, som Holland beskriver med samma taxonomi. Enligt teorin är personer som arbetar i miljöer som stämmer överens med deras personlighet mer benägna att trivas och lyckas i sin karriär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online