
Ett bra minne är en av de mest värdefulla egenskaperna man kan ha i vår hektiska värld. Många av oss tvingas skriva listor över dagens uppgifter och evenemang redan på morgonen, bara för att inte glömma något – och ändå händer det att vi missar något. Ett starkare minne minskar antalet ofullbordade göromål, och forskare har identifierat flera egenskaper och tekniker som kan hjälpa oss att förbättra vår minnesförmåga.
Fantasi och visualisering kan stärka minnet.
Skriv upp de punkter du vill memorera, föreställ dig sedan en plats du känner väl och placera ut påminnelser för varje punkt längs en promenadväg genom platsen. För att minnas dem behöver du bara föreställa dig att du är tillbaka där och stöter på påminnelserna längs vägen.
Självförtroende spelar roll.
Visa självförtroende när du memorerar eller försöker återkalla information. Tron på att du till slut kommer att lyckas ökar din förmåga att minnas och håller dig aktivt engagerad i uppgiften under en längre tid.
Personligt intresse är en naturlig motivationskälla.
Utveckla ditt intresse för ämnet och rikta din uppmärksamhet mot det. Intresse är en kraftfull motor för inlärning och memorering, medan ointresse gör lärandet till ett slit istället för en hanterbar uppgift.
Ta anteckningar som en vana.
Skriv anteckningar istället för att bara markera text eller utdelat material, och skapa gärna diagram och tabeller för stoffet. Var uppmärksam så att du fångar huvudidéerna – det förbättrar ditt minne av dem avsevärt.
Varje uppgift är som en trappa av steg.
Bryt ner stora uppgifter i mindre enheter. Enligt psykologer är människor särskilt bra på att minnas material i början och slutet av en lista eller lektion. Genom att ta emot stora informationsmängder i mindre portioner utnyttjar du den effekten, vilket gör helhetsuppgiften betydligt lättare.
Miljön påverkar både inlärning och minne.
Lär dig nytt material i en bra studiemiljö, under dagsljus och under återkommande tysta perioder som är tillräckligt långa för att du ska hinna memorera stoffet. Studiemiljön, tystnaden och dagsljuset verkar alla påverka minnet, och flera separata inlärningspass ger vanligtvis möjlighet att memorera mer material än ett eller några få långa pass.
Memorering handlar ofta om att pussla ihop bitarna.
Koppla varje faktum eller idé till dina tidigare kunskaper samt till andra fakta och idéer som presenteras tillsammans med den, och leta sedan efter meningen bakom dem. Varje samband du upptäcker mellan fakta och idéer ökar retentionen. Kopplingar till personliga erfarenheter är särskilt effektiva.
Förstå meningen bakom orden.
Sök efter innebörden i fakta och idéer istället för att bara plugga utantill, arbeta aktivt medan du repeterar materialet och testa din förståelse med jämna mellanrum, till exempel varannan eller tredje stycke. Det ger hjärnan mindre och lättbegripliga mängder information att lära sig och lagra.
Handling säger mer än tusen ord – och hjälper dig också att minnas händelsen bättre.
Gå omkring medan du reciterar högt, eller lär ut det memorerade materialet till en imaginär publik. Människor minns situationer bättre än enbart en rad ord, och du kan använda dessa handlingar för att lagra ny kunskap som situationsminnen snarare än som bara en serie ord.
Alla behöver vila ibland – schemalägg tid för det.
Avsluta memoreringen eller studierna vid en förutbestämd tidpunkt och sov på det. Överinlärning kan sudda ut minnen av material som redan finns i huvudet, vilket kan kostat dig frukten av ditt arbete. Sömn hjälper dock till att förankra nya minnen mer stadigt i hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online