När en ungdom fattar det yttersta beslutet att ta sitt liv drabbar förlusten alla runt omkring. Familjemedlemmar, vänner, lärare och lagkamrater känner ofta skuld, förvirring och en djup sorg. Det finns alltid en känsla av att självmordet kanske hade kunnat förhindras om någon hade sett tecknen i tid. Vissa av dessa tecken är diskreta, medan andra är ett desperat rop på hjälp. Att lära sig känna igen varningstecken och att våga sträcka ut handen kan rädda en ung människas liv.
De flesta ungdomar vill spendera tid med sina kamrater. En ungdom som mår självmordsbenägen gör ofta tvärtom. Hen isolerar sig gradvis från de vänner hen brukade umgås med och kan även distansera sig från familjen – till och med från favoritsyskonet. Intresset för hobbyer och fritidsaktiviteter kan försvinna, skolresultaten kan sjunka plötsligt, och den unge kan börja försumma sin personliga hygien och sitt utseende.
Det finns många beteendeförändringar att hålla utkik efter. Sömnvanorna kan förändras – ungdomen kan sova överdrivet mycket eller lida av sömnlöshet. Ätvanorna kan ändras, och missbruk av droger (både receptbelagda och olagliga) samt alkohol kan uppstå. Klagomål på fysiska symtom som ofta hänger samman med känslor, exempelvis magont, huvudvärk och trötthet, är också vanligt förekommande.
Ett särskilt allvarligt tecken är när ungdomen ger bort sina älsklingsägodelar eller säger att vissa saker ska lämnas kvar till familj och vänner. Vissa slänger helt enkelt sina personliga tillhörigheter. Kom ihåg att en ungdom som har försökt ta sitt liv löper störst risk för ett nytt försök. De flesta självmordsförsök är desperata rop på hjälp – inte ett sätt att få uppmärksamhet.
Många ungdomar går igenom en berg- och dalbana av känslor när de formar sin identitet. Men en självmordsbenägen ungdom kan uppvisa en tydlig personlighetsförändring. Hen kan ägna sig åt hänsynslöst eller farligt beteende, hamna i bråk med lagen eller skolan, och konflikterna med föräldrarna kan bli allt frekventare. Ungdomen kan bli otrevlig, irriterad, rebellisk och aggressiv eftersom hen försöker distansera sig från andra. Beröm och belöningar kanske inte längre tolereras. Var extra uppmärksam på en deprimerad ungdom som plötsligt blir glad och utåtriktad – som om hen plötsligt hittat lösningen på sin inre nöd.
En självmordsbenägen ungdom kan söka upp människor hen känner, som om det vore sista gången hen pratar med dem. Hen kan skriva avskedsbrev som andra kan hitta, eller uttrycka sina tankar genom berättelser och dikter som romantiserar döden. Muntiga ledtrådar är också vanliga. Uttalanden som ”Jag kommer inte att vara ett problem så länge till”, ”Ifall något händer” och ”Jag vill att du ska veta” kan vara sätt att förmedla självmordstankar.
Om du hör konkreta uttalanden som ”Jag önskar att jag var död”, ”Jag önskar att jag kunde försvinna” eller ”Jag måste döda mig själv” – sök hjälp omedelbart. I Sverige kan du ringa Mind Självmordslinjen på telefon 90101 (öppen dygnet runt) eller chatta anonymt på mind.se. Vid akut fara, ring alltid 112. Du är inte ensam, och det finns hjälp att få. Det är aldrig för sent.
Sök hjälp omedelbart om du har lagt märke till något av dessa varningstecken. Ta kontakt med ungdomens läkare via vårdcentralen eller skolhälsovården och be om remiss till psykiater eller psykolog. Håll alla tider inom den psykiatriska vården, även om ungdomen motsätter sig behandling. Det är avgörande att den unge lär sig strategier för att hantera problem och stress, så att risken minskar att hen vänder sig till självdestruktivt beteende i svåra stunder.
Det är också viktigt att söka hjälp vid familjeproblem som alkoholism, emotionella övergrepp och våld i hemmet, eftersom dessa problem kan göra en ungdom desperat efter en lösning på de pågående konflikterna i familjen. Skolkuratorn, vårdcentralen eller BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) kan vara värdefulla stöd i en krissituation. Behandlingen inleds ofta med en fullständig psykiatrisk utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online