Kriget lämnar djupa och bestående spår hos dem som tjänstgör i militären. Soldaterna – de anonyma män och kvinnor som befinner sig i frontlinjen – utsätts dagligen för stridssituationer som kan skada, invalidisera och plåga dem resten av livet. Effekterna är inte enbart fysiska; de omfattar även psykiska trauman och sociala konsekvenser som påverkar både den enskilda individen och dennes närstående.
De mest uppenbara effekterna av krig på soldater är de skador som ådras i strid. Soldater som drabbas av huvudtrauma, förlorade lemmar eller sinnesintryck som hörseln bär på tydligt synliga tecken på krig. Soldater som återvänder hem med skador behöver ofta månader eller år av hjälp och fysioterapi.
Trots detta är många veteraner omedvetna om de förmåner och tjänster som står till deras förfogande. Det kan vara svårt att navigera i byråkratin för att få det stöd man har rätt till. Frustrationen över att få hjälp kan i sin tur leda till känslomässiga problem som depression.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykisk störning som kan uppstå efter en händelse där individen riskerar fysisk skada – exempelvis vid våldsamma övergrepp, naturkatastrofer som jordbävningar, bombningar, allvarliga olyckor eller militära strider.
Symtomen inkluderar besvärande minnen och flashbacks, undvikande av platser, människor och situationer som påminner om den traumatiska händelsen, samt andra psykologiska svårigheter som sömnproblem. Många veteraner bär på dessa symtom långt efter att de återvänt hem, vilket kan påverka familjeliv, arbete och relationer.
Våldtäkt av kvinnliga soldater av fiendestyrkor, eller ännu vanligare, av egna kamrater, är en verklighet under krigstid. Enligt Pentagon's fiscal 2009 Annual Report on Sexual Assault in the Military anmäldes totalt 3 230 sexuella övergrepp som involverade militär personal som offer eller misstänkta gärningspersoner det året.
Traumat efter våldtäkt av fienden är svårt nog, men övergrepp från en egen kamrat är ett svek som gör det extra svårt för soldater att anmäla till polismyndigheterna. Offren tror ofta att de inte kommer att bli trodda om de anmäler övergreppet. Ofta finns dessutom en rangskillnad mellan offret och förövaren, vilket gör det svårt att gå genom befälskedjan.
Våldtäkt är både en fysisk och psykisk skada som gör återhämtningen utmanande för många offer. De fysiska effekterna kan innefatta vaginal fistel, sexuellt överförbara sjukdomar och hiv/aids. Offer för våldtäkt kan drabbas av depression, självmordstankar och vrede som följer av förövarens skada på offrets självkänsla.
Barnsoldater tvingas tjänstgöra som stridande och är offer som förlorar sin barndom. Det finns inget känt antal hur många barnsoldater som finns globalt, eftersom stridernas flytande karaktär i mindre utvecklade länder gör exakt räkning svår. Organisationer som bevakar frågan anser dock att regeringar och rebellgrupper i Afrika är de värsta syndarna.
Båda sidorna använder barn eftersom moderna vapen tillverkade av lättare material är lätta för barn att bära, och barn fungerar som utbytbara rekryter. Barnen lider av förlorad utbildning, traumat av att tvångssepareras från familj och vänner, samt skräcken inför skador. Att se andra rekryterade barn och familjemedlemmar dö under konflikten är emotionellt ärrande.
De kidnappade barnen tvingas ibland döda familj och vänner eller möta avrättning. Barnsoldater, särskilt unga flickor, utsätts för våldtäkt och tvingas in i prostitution för att överleva. Dessa flickor används även som hushållsslavar som lagar mat och städar åt sina fångvaktare.
Krigets effekter på soldater sträcker sig långt bortom slagfältet. Fysiska skador, PTSD, sexuella övergrepp och exploatering av barn lämnar livslånga spår. Ökad medvetenhet, bättre stödsystem och tillgänglig vård är avgörande för att hjälpa drabbade soldater och veteraner att återhämta sig och återfå ett värdigt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online