
Verbalkommunikation kan vara svårt för barn som har utsatts för övergrepp, upplevt trauma eller lever med vissa kognitiva eller beteendemässiga svårigheter. Terapeutiska spel kan hjälpa barnen framåt och stödja dem i att kommunicera genom lek – och så småningom genom ord – så att de får röst åt sina känslor, kan läka och utvecklas till friskare individer.
Känslornas ordspel hjälper barn att lära sig, förstå och om möjligt omfamna alla typer av känslor, så att de blir mer medvetna om vad de känner och hur de kan prata om det. I en liten grupp får varje barn ett kort med en känsla skriven på, till exempel arg, ledsen eller nyfiken. Alla ord ska vara åldersanpassade efter de barn som deltar.
Varje barn ska förklara sin känsla antingen genom att ge en synonym eller genom att beskriva en situation med hjälp av "jag"-formuleringar. Barnet kan till exempel säga: "Jag ser min mamma med en stor present inslagen i ett stort band. Jag vill veta vad som finns inuti och vem den är till." Då kan ett annat barn gissa rätt: "Du känner dig nyfiken."
Det är viktigt att betona för barnen att deras gissningar ska börja med orden "du känner", eftersom syftet med spelet är att öva på att både uttrycka och ta emot känslor.
Barnpsykologer har utvecklat brädspelet "Mina två hem" specifikt för barn vars föräldrar har gått skilda vägar. Spelet ger barnen en trygg miljö där de kan bearbeta skilsmässan på sina egna villkor.
Barnen flyttar från ruta till ruta på brädet och möts av utmaningar som de klarar av att hantera. Hur de svarar på varje situation bestämmer barnet självt. Under spelets gång får barnen också saklig information om skilsmässa – svar på frågor de kanske grubblar över men inte vågar ställa.
Detta spel kan spelas enskilt med ett barn som har utsatts för någon form av övergrepp eller vanvård, eller i grupp med barn som befinner sig i liknande faser av sin terapi.
Skapa en uppsättning kort med scenarier som beskriver tänkbara framtida situationer – situationer som kan bli utmaningar på vägen mot återhämtningen. Barnen turas om att dra ett kort, läsa upp det högt och berätta vad de skulle göra. Övriga deltagare i gruppen eller terapeuten kan sedan kommentera svaret eller föreslå andra möjligheter.
Ett kort kan till exempel lyda: "En granne som tidigare har fått dig att känna dig rädd eller obekväm erbjuder dig skjuts hem från skolan. Vad kan du säga eller göra?" Genom att öva på sådana situationer i en trygg miljö stärks barnets självkänsla och förmåga att sätta gränser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online