Undervisnings- och lärandepsykologin fokuserar på att beakta flera olika aspekter av undervisningens karaktär. Lärare som vill att deras elever ska lyckas strävar efter att förstå psykologin bakom effektiv undervisning, och vanliga forskningsmodeller beskriver en process där många faktorer vägs in. Centrala begrepp omfattar materialets sammanhang samt lärarens och elevernas beteenden och delaktighet.
Den unika atmosfär som skapas av varje ny grupp elever, skolmiljön och läraren bidrar till den situationella komponenten i undervisnings- och lärandepsykologin. Varje elev har en individuell uppsättning egenskaper som påverkar förmågan att ta emot och bearbeta information. På samma sätt påverkar skolans övergripande attityd och regler kring prov och andra former av bedömningar både undervisningsmetoderna och lärandet. Lärarens bakgrund och erfarenhet påverkar dessutom stilen och metoden för hur informationen förmedlas, vilket i sin tur påverkar eleverna.
Utöver klassrumsmiljöns kontext påverkas undervisnings- och lärandepsykologin även av lärarens och elevernas input. Medan kontexten omfattar alla externa faktorer som bidrar till lärandet fokuserar input direkt på lärarens och elevernas personligheter. Lärare förmedlar värderingar och synsätt som om de vore fakta, medan eleverna bildar åsikter om vad de ska lära sig utifrån tidigare livserfarenheter. Elever som kommer från olika familjer har olika synpunkter och övertygelser, vilket spelar en viktig roll i undervisnings- och lärandepsykologin.
De faktiska rutinerna och händelserna under undervisningen och de uppgifter som genomförs i klassrummet påverkar undervisnings- och lärandepsykologin. Hur lång lektionen är spelar roll, liksom hur tiden används. En lärare som föreläser under större delen eller hela lektionstiden påverkar lärandet på ett annat sätt än en lärare som bildar grupper och uppmuntrar elevdelaktighet. Även provens utformning och metoderna för att testa elevernas kunskaper i ämnet har betydelse för lärandet.
För att förstå undervisnings- och lärandepsykologin behöver man undersöka resultatet av undervisningen. Olika variabler bidrar till det övergripande utfallet, bland annat provresultat, feedback från eleverna och kunskapsbehållningen. Undervisnings- och lärandepsykologin beaktar även inkonsekvenser och fel under undervisningsprocessen när resultatet analyseras. Om exempelvis elevernas reaktioner förändrar lärarens tidigare beprövade undervisningsmetoder, förändras också lärandet.
Andra faktorer att ta hänsyn till inom undervisnings- och lärandepsykologin är flexibilitet och förmåga. En lärare som är flexibel och anpassar sig till en mångsidig elevgrupp får andra resultat än en lärare som håller sig strikt till en fast undervisningsmetod. Elevernas förmåga spelar också en avgörande roll. Om läraren använder metoder som ligger över elevernas kapacitet blir lärandet betydligt sämre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online