Efter en stroke drabbas patienten ofta av flera olika funktionsförluster – från nedsatt grov- och finmotorik till svårigheter med talet, kognitionen, synen, omdömet, initiativförmågan, minnet samt orientering och navigation. Förändringar i det emotionella och personlighetsmässiga fungerandet, tillsammans med problem med impulskontroll, försvårar dessutom både anpassningen och behandlingen. Impulsiva beteenden skapar risker inte bara för patienten själv utan även för omgivningen, vilket gör en genomtänkt behandlingsplan helt avgörande.
Börja med att identifiera och diagnostisera eventuella impulsivitetsdysfunktioner. Ta fram en komplett neurologisk, kognitiv och beteendemässig utvärdering. Den ger inte bara en bild av patientens nuvarande funktionsnivå utan fungerar även som ett värdefullt underlag om ytterligare komplikationer eller en ny stroke skulle uppstå. Låt först en läkare göra en omfattande undersökning, följt av en funktionell bedömning av neurolog eller neuropsykolog.
Studera strokepatienten noggrant i hemmet eller på boende- och vårdenheten och gå igenom vilka impulskontrollproblem som faktiskt uppstår. Skriv ner de frågor som behöver åtgärdas – det underlättar samtal med anhöriga, vårdgivare och övrig personal.
Impulsivitet kan variera från små beteenden till komplicerade handlingssekvenser som kräver komplexa beslut och socialt samspel. Patienten kan exempelvis resa sig för snabbt och tappa balansen, kliva ur rullstolen utan att låsa hjulen – vilket kan leda till fall – eller sträcka sig efter saker och tappa dem innan greppet blivit ordentligt. Emotionell impulsivitet och social hämning kan också visa sig som plötsligt utbruten ilska, skrik, gråt, gräl eller opassande och grova sexuella kommentarer. Patienten kan även slösa med pengar eller försöka laga mat, lämna hemmet eller köra bil trots upprepade varningar. Även om detta kan se ut som naturliga försök att behålla sin autonomi finns det oftast en neurologisk grund bakom problemen med impulskontroll.
Kartlägg eventuella känslomässiga föregångare till de impulsiva beteendena. Rädsla, ångest, ilska och sorg kan vara symtom på en underliggande humörstörning som bidrar till impulsivitet samt emotionella eller beteendemässiga problem.
Undersök också om impulsiviteten styrs av konkreta behov. Om patienten exempelvis reser sig och rör sig omkring utan hjälp, försök ta reda på orsaken – kanske vill hen slå på tv:n, gå på toaletten eller något annat.
Diskutera de identifierade problembeteendena och utlösarna med läkare och andra yrkesverksamma. Gå igenom möjliga läkemedel. Stimulantia eller andra ADHD-läkemedel kan hjälpa mot impulsivitet, korttidsminne och beteendemässig hämning, medan antidepressiva medel och ångestdämpande läkemedel kan vara effektiva vid underliggande humörstörningar.
Skriv in patienten i ett rehabiliteringsprogram som tar sikte på de områden där behov har identifierats. Rehabilitering kan stärka alla funktionsområden och minska konsekvenserna av impulsivitetsproblemen.
Samla alla som deltar i vården och omsorgen. För varje identifierat problem – ta fram möjliga lösningar tillsammans.
Anpassa hemmet utifrån antagandet att impulskontrollproblemen finns. Bygg in fördröjningar kopplade till problembeteendena: använd exempelvis säkerhetsbälte i rullstolen, göm bilnycklarna, lås dörrar och begränsa tillgången till nycklar, kreditkort och checkhäften vid behov.
Se till att ordinerade läkemedel alltid tas enligt föreskrift.
Förse patienten med struktur, stöd och övervakning. Se till att alla inblandade känner till beteendeproblemen. Kanalisera patientens energi och impulsivitet genom positiva, strukturerade aktiviteter och sociala tillfällen.
När det gäller känslomässig reaktivitet och impulsivitet gäller det att sätta tydliga gränser utan att eskalera situationen. Var lugn och använd distraktion, omdirigering och fördröjning. Vill patienten ha något som inte kan ges direkt, bekräfta när hen kommer att få det. För en lista över önskningar och behov så att patienten känner sig hörd. Använd empati och bekräftelse – undvik att vara nedlåtande. Lyssna istället på patienten, försök förstå behoven och skapa en miljö som svarar upp mot dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online