Autism är en allvarlig utvecklingsstörning som vanligtvis visar sig före tre års ålder. Den kännetecknas av svåra kommunikationssvårigheter, språkproblem och beteendeutmaningar.
Barn med autism svarar ofta inte på sitt eget namn och verkar ibland inte höra när någon pratar med dem. De lever också starkt efter sina rutiner, och redan små avvikelser från dessa kan orsaka stor oro. Tillsammans gör dessa drag att potträning av ett barn med autism kan kännas som en stor utmaning. Men med god planering och rätt förberedelser kan föräldrar som vill hjälpa sitt barn ta steget upptäcka att processen är helt genomförbar.
Innan du påbörjar potträningen, kontrollera att ditt barn faktiskt är redo för övergången. Barn som är mogna för potträning visar tecken på att de är medvetna om att de är blöta eller har smutsit på sig. De kan till exempel hämta en ren blöja till dig efter att ha använt den de har på sig.
Vissa barn med svårare autism förstår inte varför de inte kan fortsätta sitta i en blöt eller smutsig blöja. I sådana fall kan det vara klokt att vänta ytterligare innan träningen inleds.
Se till att du har allt material klart innan du startar. Välj kläder som är lätta att ta av och på. Vanliga blöjbyxor gör att barnet aldrig känner sig blött – använd därför gärna underkläder under blöjbyxorna. Ett annat bra alternativ är träningsunderkläder, som är tjockare än vanliga underkläder, kombinerade med plastbyxor utanpå.
Många barn har också stor nytta av visuella hjälpmedel. Autism Program of Illinois rekommenderar att du skapar ett bildschema som visar alla steg i ett toalettbesök. Gå igenom schemat med ditt barn två till tre gånger per dag tills hen kan det väl. Eftersom barn med autism trivs med fasta rutiner är det viktigt att toalettrutinen ser exakt likadan ut varje gång. Peka under varje besök på bilderna i schemat och koppla dem till det barnet gör just då, så att den nya rutinen gradvis blir en naturlig del av vardagen.
När du har allt du behöver och bedömt att ditt barn är redo, börja dokumentera hens toalettvanor. Anteckna tidpunkten för varje avföring och varje blöt blöja under cirka tre till fyra dagar. Notera även när måltider och drycker intas.
Från dag fem använder du ditt schema för att planera när barnet ska tas till toaletten. Lägg toalettbesöken vid de tider då flest blöjbyten eller avföringar brukade ske enligt dina anteckningar. Det kan hända att barnet motstår toalettbesöken i början eftersom de bryter den invanda rutinen – men när toalettbesöket väl har blivit en del av rutinen kommer just barnets behov av struktur att arbeta till din fördel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online