1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Klinisk psykologi: definition, historia och behandlingsmetoder

När en person behöver hjälp med livsfrågor är professionell rådgivning ofta ett naturligt steg att ta. Kliniska psykologer är utbildade yrkesverksamma som hjälper individer att hantera de psykiska eller emotionella problem som orsakar svårigheter i vardagen. Områden klinisk psykologi består av både forskare och behandlande praktiker.

Vad är klinisk psykologi?

Klinisk psykologi är den praktiska tillämpningen av psykologisk teori för att diagnostisera och behandla personer som lider av psykiska störningar. Psykologiska bedömningsinstrument används för att utvärdera en persons psykiska funktion. Därefter används psykoterapeutiska metoder för att hantera de problem som påverkar personens förmåga att klara av livets omständigheter.

Genom terapisessioner lär sig individer nya sätt att närma sig olika livssituationer och strategier för att hantera dem. Kliniska psykologer arbetar vanligtvis tillsammans med läkare och kuratorer inom sjukhus- eller klinikmiljö.

Historik

Den kliniska psykologin som praktik uppstod i slutet av 1800-talet med öppnandet av den första psykologiska kliniken vid University of Pennsylvania. Psykologen Lightner Witmer grundade kliniken för att bedöma individer som led av psykiskt lidande.

Det var dock inte förrän på 1940-talet som klinikerna började erbjuda regelbunden behandling, som svar på det enorma behov av utbildade kliniker som andra världskriget skapade. Som en direkt följd därav delades området in i två huvudsakliga studieinriktningar – forskning och klinisk praktik.

Fyra psykoterapeutiska inriktningar

Inom den kliniska verksamheten används främst fyra psykoterapeutiska inriktningar:

  • Psykodynamisk terapi – fokuserar på att hjälpa individen bearbeta de omedvetna tankeprocesser som hindrar hen från att fungera i vardagen.
  • Humanistisk terapi – betonar individens självbild och de betydelser hen tillskriver sina värderingar och intentioner.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) – hjälper individen att förstå hur tankemönster påverkar känslor och beteenden.
  • Systemterapi – används med grupper eller familjer för att identifiera och förändra destruktiva kommunikationsmönster som skapar konflikter.

Psykologi kontra psykiatri

Klinisk psykologi förväxlas ofta med psykiatrin. Båda områdena arbetar med diagnos och behandling av psykiska störningar, men rollerna skiljer sig åt på flera viktiga punkter.

Psykiatriker har en medicinsk examen och har valt psykiatri som specialitet. De kan därför förskriva läkemedel som en del av behandlingen, utöver att ge psykoterapi. Kliniska psykologer har antingen en masterexamen eller en doktorsexamen i psykologi och arbetar vanligtvis som en del av ett tvärprofessionellt behandlingsteam. Deras arbete innefattar framför allt forskning och/eller klinisk praktik.

Diagnostikmanualen DSM

Kliniska psykologer använder manualen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som vägledning vid bedömning och behandling av psykiska störningar. Manualen ges ut av American Psychiatric Association och fungerar som en världsomspännande referens för forskare och kliniker, liksom för försäkringsbolag och läkemedelsföretag.

DSM är en kategoriserad förteckning över psykiska störningar som beskriver hur olika psykiska tillstånd kan identifieras och diagnostiseras. Den första upplagan publicerades 1952 och har sedan dess reviderats flera gånger. DSM-IV kom 1994, och dagens gällande version är DSM-5, som gavs ut 2013.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online