Förlossningspsykos: symtom, orsaker och behandling

Förlossningspsykos är den allvarligaste formen av förlossningsdepression (postpartumdepression). Det är ett psykiskt tillstånd som kan drabba nyblivna mödrar efter förlossningen. Symtomen varierar från bristande självförtroende i omvårdnaden av det nyfödda barnet till irritabilitet, ilska mot sig själv och barnet samt starka känslor av hjälplöshet. De flesta förlossningsläkare screenar därför patienterna för tecken på förlossningsdepression efter förlossningen. Tillståndet kan bli farligt om det inte behandlas med medicinering och psykologiskt stöd från familjen.

Vad är förlossningspsykos?

Förlossningspsykos är ett tillstånd av svår psykisk stress som drabbar vissa kvinnor efter förlossningen. Orsaken är de nya fysiska och psykiska förändringar som en nybliven moder konfronteras med. Tillståndet uppstår oftast hos kvinnor som får litet eller inget stöd och vägledning under de första veckorna som förälder. Känslor av irritabilitet, ilska, hjälplöshet och bristande kunskap om barnets vård kan utvecklas till frustration och förlossningsdepression. Många beskriver känslan av att plötsligt ha hamnat i en övermäktig situation.

Förlossningsdepression erkändes första gången som en psykisk störning redan på 1850-talet, men läkemedelsbehandling har endast funnits tillgänglig sedan 1960-talet. Idag vet man att cirka 1–2 av 1 000 födande kvinnor drabbas av förlossningspsykos, vilket gör det till ett ovanligt men allvarligt tillstånd som alltid kräver akut vård.

Symtom

Eftersom förlossningspsykos är det mest utvecklade stadiet av förlossningsdepression är vissa symtom mycket allvarliga. Om patienten visar dessa tecken krävs omedelbar medicinsk hjälp, annars riskerar modern och/eller barnet att komma till skada:

1. Ångest eller panikattacker utlösta av småsaker.
2. Tvångsmässig rädsla för att skada barnet, vilket kan göra att modern inte vågar vara ensam hemma med sitt barn.
3. Hallucinationer och vanföreställningar om sig själv eller barnet, samt tendens att skylla problem på barnet.
4. Känslor av ilska, tvivel, skuld, hjälplöshet, hopplöshet, rastlöshet, sömnlöshet och bristande självförtroende.
5. Självmordstankar eller tankar på att skada barnet.

Behandling

Förlossningspsykos kan botas med rätt vägledning och medicinering. De flesta förlossningsläkare utför idag en obligatorisk screening för förlossningsdepression, vilket hjälper dem att bedöma hur allvarligt tillståndet är. Vid lindriga besvär kan tillståndet ofta hanteras genom samtalsterapi, vägledning, psykologiskt stöd från familjen och hjälp med att anpassa sig till den nya livssituationen.

Om tillståndet är allvarligt och har utvecklats till förlossningspsykos rekommenderar förlossningsläkaren oftast medicinsk behandling, ibland kombinerad med vård på sjukhus. Med professionell och medicinsk hjälp botas förlossningspsykos betydligt snabbare. Antidepressiva läkemedel som är anpassade för förlossningsdepression förskrivs alltid med hänsyn till patientens läkemedelskänslighet, särskilt om modern ammar.

Sammanfattning

Nyblivna mödrar bör alltid komma ihåg att det inte finns något att skämas över när det gäller förlossningsdepression eller förlossningspsykos. Det är relativt vanligt att må dåligt efter en förlossning, eftersom modern genomgår stora förändringar i sitt liv och behöver tid att anpassa sig till den nya situationen. Kvinnor som drabbas av förlossningspsykos ska känna sig trygga med att öppet prata om sina känslor med vårdpersonal och familjemedlemmar utan tvekan – ju tidigare hjälp söks, desto bättre blir prognosen för både modern och barnet.