Alfred Binet utvecklade det första testet som kunde mäta intelligens i siffror. Hans idé om intelligenskvot (IQ) byggde på förhållandet mellan mental ålder och kronologisk ålder. Idag mäts IQ-poäng i relation till ett genomsnittligt värde i befolkningen. Personer med gränsbegåvning ligger väl under detta genomsnitt när det gäller intellektuell förmåga.
De första kategorierna för låg intelligens var "debil", "imbecill" och "idiot". Dessa begrepp anses idag vara förlegade och kränkande, och de har därför ersatts med mer respektfulla och vetenskapligt grundade termer.
Begreppet "borderline utvecklingsstörning" betraktas numera som nedsättande. Dessutom skapar förekomsten av personlighetssyndromet borderline förvirring, eftersom det är ett helt annat tillstånd. Termen "väl under genomsnittet" beskriver bäst denna intellektuella nivå. I Sverige används ofta begreppen gränsbegåvning eller begåvningsmässigt gränsfall.
Personer med väl under genomsnittlig intelligens har vanligtvis IQ-värden mellan 70 och 80 poäng. De klarar av aktiviteter i det dagliga livet (ADL), såsom hygien och personlig vård. Gränsbegåvning skiljer sig från intellektuell funktionsnedsättning både genom IQ-poängen och genom den adaptiva funktionsförmågan. Många personer med gränsbegåvning lever normala och självständiga liv.
Utvecklingsrelaterade tillstånd som autism, fetalt alkoholsyndrom eller Downs syndrom kan ligga bakom låg intelligens och gränsbegåvning. Även miljöfaktorer under uppväxten kan spela roll för den kognitiva utvecklingen.
Tidiga insatser och anpassad specialundervisning är viktiga nycklar för att stärka den kognitiva utvecklingen hos en person med gränsbegåvning. Med rätt stöd i skola och vardag kan individen utveckla sina förmågor, bygga självförtroende och leva ett självständigt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online