Dyspraxi påverkar barn på flera olika sätt. Den kan både försena den verbala utvecklingen och den motoriska utvecklingen, exempelvis när det gäller att krypa, stå eller gå. Ett barn med dyspraxi kan också ha svårt att omsätta tankar i handling, vilket gör att även enkla uppgifter kan förvandlas till rena frustrationsövningar. Dyspraxi påverkar dock inte intelligensen eller den grundläggande förmågan, men den kan leda till inlärningssvårigheter.
Med rätt träning, tålamod och stöd kan barn med dyspraxi göra betydande framsteg. Här följer konkreta aktiviteter och övningar som kan stärka barnets motorik, koordination, språk och självförtroende.
Ge korta och tydliga instruktioner och sträva efter så mycket ögonkontakt som möjligt. Gå igenom spelregler tillsammans och använd olika ansiktsuttryck – glada, ledsna eller arga miner – så att barnet lär sig koppla ansiktet till känslan. Börja övningarna med händer och armar. Stående, med ett papprör och en stor boll, kan ni öva på att slå bollen fram och tillbaka. I liggande ställning kan barnet göra samma sak med magen, axlarna och fötterna. Aktiviteter som att klappa, marschera eller hoppa i takt till musik som barnet känner igen och tycker om kan vara mycket roligt. Kom ihåg att uppmuntran och bekräftelse spelar en stor roll för barnets självförtroende.
Att hålla en penna kan vara ett problem för barn med dyspraxi. Skriv bokstäver på en tavla och be barnet härma dem, helst samtidigt som hen säger bokstavens namn högt. Från enskilda bokstäver går ni vidare till ord och sedan till hela meningar. Spel som kinesiskt dam, där barnet får stoppa små brickor i runda hål och räkna fält, tränar både finmotorik och koncentration. Belöna gärna barnet med något litet när spelet är genomfört. Att lära barnet använda ett datortangentbord kan dessutom vara extremt värdefullt, eftersom datorer är en stor del av vår vardag.
Härma situationer från vardagen. Visa hur du tar på dig en skjorta, byxor och skor, och låt sedan barnet utföra samma moment. Håll upp en tandborste, säg ordet "tandborste" och börja borsta tänderna – hjälp sedan barnet att göra detsamma. Öva regelbundet på att tvätta och torka händerna. Säg ord som "hungrig", "trött" och "hej" och be barnet upprepa dem. Koppla alltid orden till handlingen: hungrig betyder att man äter, trött att man vilar, och så vidare. Talproblem kan nämligen leda till social obekvämlighet och att barnet drar sig undan från samtal, vilket gör språkträningen extra viktig.
Ordna utelek som involverar fysisk aktivitet, vilket i sin tur utvecklar barnets motorik. Påminn barnet om att leken börjar om några minuter, så att hen hinner förbereda sig. Planera leken så att den börjar och slutar vid bestämda tidpunkter – det tränar samtidigt barnets tidsuppfattning. Bjud in familj och vänner till sporter och aktiviteter, eftersom det hjälper till att bygga sociala färdigheter och interaktion. Idrotter som simning, kampsport eller fotografering ger barnet möjlighet att utveckla gott självförtroende och stark självkänsla i takt med att hen bemästrar aktiviteterna.
Konsekvens, rutiner och positiv förstärkning är nyckeln till framgång när ett barn med dyspraxi tränar nya färdigheter. Bryt ner varje övning i små, hanterbara steg och fira varje framsteg, hur litet det än må verka. Kontakta gärna även en arbetsterapeut, logoped eller sjukgymnast för att få ett anpassat träningsprogram som passar just ditt barns behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online