1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Temporalloben: funktioner, språkcentra och temporallobspilepsi

Temporalloben är en av hjärnans viktigaste strukturer. Den spelar en central roll i vår förmåga att minnas det vi hör och ser, och lagrar dessa intryck i det långsiktiga minnet.

Allmän definition

Temporalloben är en struktur i hjärnbarken som är involverad i minne och talstyrning. Loberna finns i båda hjärnhalvorna och ligger bakom tinningarna, strax under fissura Sylvii (Sylvius-fåran). Temporallobens främsta uppgift är auditiv perception – hörseln – samt det minne som skapas genom denna ljuduppfattning. Här finns även den primära hörselbarken, som är den första kortikala process där hjärnan översätter ljud till allmän perception.

Synintryck och perception

Utöver hörseln styr temporalloben även vissa synbanor som används när hjärnan identifierar ljud och kombinerar visuella och auditiva intryck för att lagra dem i det långsiktiga minnet. Förmågan att tala och förstå talat språk styrs också av temporalloben.

Tolkning av ljud och språk

Brocas område, beläget i vänster temporallob, ansvarar främst för talet – skador här kan ge uttrycksafasi. Wernickes område har en motsvarande roll i språkförståelsen. Vänster temporallob är hjärnans huvudsakliga centrum för auditiv perception. Skadas den kan höger temporallob med träning delvis ta över funktionerna för hörsel och tal. Höger temporallob hanterar redan viss språklig bearbetning, framför allt namn och svordomar.

Höger temporallob är kopplad till gyrus angularis, en liten struktur som förbinder språkcentren med synbarken. Skada på detta område kan leda till alexi (oförmåga att läsa) och agrafi (oförmåga att skriva).

Temporallobepilepsi

En sjukdom som är direkt kopplad till temporalloben är temporallobepilepsi. Denna form av epilepsi ger upphov till oprovocerade anfall utan medvetandeförlust. Dessa anfall, så kallade enkla partiella anfall, kan utlösas i det drömlika tillståndet mellan vakenhet och sömn. Komplexa partiella anfall däremot påverkar medvetandet, eftersom de uppstår i båda temporalloberna samtidigt och tillfälligt stänger av patientens perceptionsförmåga.

Från örat till hjärnbarken

Temporalloberna tar emot ljud från hörselsnäckan via en kedja av kärnor som för signalerna genom gyrus Sylvii till den primära hörselbarken. Där aktiveras de associerande delarna av temporalloben, och när allt fungerar som det ska kopplas ljudet samman med synintryck. Kombinationen, tillsammans med övriga sinnesintryck i stunden – som känsel, lukt och smak – läggs samman och minnet skapas i det långsiktiga minnet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online