Känsloätningens psykologi – varför äter vi våra känslor?

Vad är känsloätning?

Känsloätning drabbar kvinnor oftare än män. Den som äter för att hantera känslor tenderar dessutom att välja kaloririk mat – sötsaker samt fet och energität föda – snarare än att enbart äta större mängder. Ätandet fungerar som ett sätt att dämpa stress och besvärliga känslor, åtminstone på kort sikt.

Varför det är viktigt att bryta mönstret

Att få kontroll över känsloätningen kan underlätta viktnedgång (eller viktuppgång vid anorexi) samt stärka självkänslan. Känslomässiga ätare har ofta svårt att hålla vikten i schack, vilket i sin tur leder till problem med självvärderingen. De ohälsosamma matvalen bidrar dessutom till sämre hälsa, vilket ytterligare påverkar självförtroendet negativt.

Olika former av känsloätning

Känsloätning förekommer i flera olika former. Den vanligaste varianten är den där personen ger efter för mat som är söt, kaloririk och fet. En annan form innebär hetsätning – att man försöker fylla ett känslomässigt tomrum eller hantera ilska, ledsenhet eller uttråkning. Slutligen kan både anorexia nervosa och bulimia nervosa klassas som känsloätning, även om grunden för dessa ätstörningar främst handlar om kroppsuppfattning.

Konsekvenser av känsloätning

Effekterna av känsloätning är omfattande och omfattar både psykiska och fysiska problem. Psykiska problem finns redan där eftersom känsloätningen pågår, men ett fortsatt mönster kan skapa ytterligare svårigheter, såsom depression, en utvecklad ätstörning, uppdämda negativa känslor och nedsatt självkänsla. Hälsoproblem inkluderar viktökning och i värsta fall fetma, sämre hjärt-kärlhälsa, skador på inre organ som bukspottskörteln – som reglerar blodsockret – samt yttre besvär som akne.

Vanliga missuppfattningar

Många tror att det räcker att byta ut fetare livsmedel mot nyttigare alternativ för att bryta cykeln av känsloätning. Men detta tillför ett element som kan bli kontraproduktivt: "det får du inte". Så fort någon börjar ställa regler för vad hen får eller inte får äta kan den förbjudna maten bli en stor frestelse, vilket leder till ännu lägre självkänsla när personen ändå ger efter och äter.

Förebygga och lösa problemet

För att sluta äta av känslor måste man först identifiera varför man gör det. Att föra matdagbok och anteckna känslorna före, under och efter måltiderna kan hjälpa till att hitta de utlösande faktorerna. Om depression ligger bakom kan samtal med en terapeut hjälpa personen att förstå vad som orsakade den – och när steget tagits att övervinna den kan även känsloätningen börja avta.