Ungefär ett av hundra barn föds med autism, och ändå förstår många människor inte riktigt vad autism faktiskt innebär. Denna utvecklingsrelaterade funktionsnedsättning är ofta missförstådd, bland annat för att den påverkar olika personer på mycket olika sätt. Hollywood har bidragit till att belysa mysteriet kring autism genom filmer som "Mozart and the Whale", "I Am Sam", "The Other Sister", "Rain Man" och "Miracle Run".
Autism benämns oftast som autismspektrumtillstånd, eftersom det påverkar varje person olika och symtomen kan variera kraftigt. Autism finns med från födseln eller visar sig innan barnet fyllt två och ett halvt år. Yttre sett liknar autistiska barn neurotypiska barn, men de uppvisar ovanliga och ibland oroande beteenden.
Även om vissa faktorer är kända för att öka risken för autism hos barn, finns det ingen enskilt identifierad orsak. Det är dock känt att barn med autism har skillnader i hjärnans storlek och struktur jämfört med neurotypiska barn. Forskning pågår kring faktorer som ärftlighet, genetik, medicinska komplikationer i samband med födseln samt miljöpåverkan. Teorin om att kvicksilver i barndomsvacciner skulle orsaka autism har granskats i ett stort antal studier utan att kunna bekräftas; dagens forskningsläge pekar snarare mot en komplex kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.
Autism behandlas främst på två sätt: specialiserad pedagogik samt kost- och biomedicinska insatser. Vid specialiserad pedagogik är det avgörande att känna igen symtomen tidigt och införa en behandlingsplan så tidigt som möjligt. Varje behandlingsplan bör täcka barnets sensoriska utveckling, sociala utveckling, beteende och kommunikation – de fyra områden där de flesta barn med autism har störst svårigheter. När det gäller kost och biomedicinsk behandling övervakas barnens diet och ämnesomsättning noggrant. Vissa livsmedel kan tas bort ur kosten, oftast de som innehåller jäst, och regelbundna avgiftningsbehandlingar kan ingå i vården.
Autism diagnostiseras när totalt sex markerade beteenden från följande lista kan observeras hos barnet:
Dessa beteenden kan bara vara ytterligaren av många områden inom autism. Barn som endast uppvisar tre eller fyra av dessa beteenden kan i stället få diagnosen genomgripande utvecklingsstörning (PDD).
Myt 1: Alla autistiska människor är likadana.
Som talesättet lyder: "Om du har träffat en person med autism, då har du träffat EN person med autism." Ingen person med autism är exakt lik någon annan. Den gemensamma nämnaren är ofta svårigheter med social kommunikation, men därefter skiljer sig varje individ åt.
Myt 2: Människor med autism saknar känslor.
Detta är en av de mest absurda myterna. Många anhöriga beskriver barn med autism som ovanligt kärleksfulla och empatiska. Empatin syns bara inte alltid på ett typiskt sätt, vilket kan leda till missförstånd.
Myt 3: Alla med autism är savanter.
Även om det finns savanter med autism är detta långt ifrån vanligt. De flesta personer med autism har normala eller något under genomsnittet liggande färdigheter.
Myt 4: Personer med autism kan inte bidra till samhället.
Barn med autism behöver, precis som neurotypiska barn, stöd från sina nära och kära för att nå sina mål. Med rätt förutsättningar kan personer med autism åstadkomma fantastiska saker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online