Hyperaktivitetssyndrom, oftast kallat ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som främst drabbar barn men som kan kvarstå i vuxen ålder. Det är en relativt vanlig diagnos, och många barn behandlas idag med läkemedel – ofta via skolsköterskan under skoldagen. Medan medicinering fungerar bra för vissa barn kan andra uppleva betydande biverkningar. Utan behandling kan ADHD påverka både skolarbetet och sociala relationer negativt.
Barn med ADHD har svårt att bibehålla uppmärksamheten under längre perioder. Det innebär ofta problem med att lyssna, behålla intresset, bearbeta information, följa instruktioner, fokusera och komma ihåg detaljer. Dagdrömmeri är också vanligt, vilket kan få barnet att framstå som frånvarande eller ointresserat i skolan.
Alla barn missköter sig ibland, men barn med ADHD har svårare att kontrollera sina handlingar. De rör sig ofta rastlöst, har svårt att sitta stilla, rycker till i samtal, säger ogenomtänkta eller sårande kommentarer och avbryter andra mitt i ett pågående samtal. Tålamod är mycket svårt för personer med ADHD, och ett ihållande pratande utan pauser är ett annat typiskt tecken.
Forskare arbetar fortfarande med att fastställa de exakta orsakerna bakom hyperaktivitetssyndrom. Socker har kunnat uteslutas som orsak, men flera faktorer har kopplats till ADHD: livsmedelsadditiv, hjärnskador, exponering för bly, rökning och alkoholkonsumtion under graviditet samt genetiska faktorer. Forskning tyder på att ärftlighet spelar en betydande roll för utvecklingen av diagnosen.
Det finns en lång lista med läkemedelsbehandlingar mot ADHD. Två av de mest använda är Adderall, ett amfetaminpreparat, och Ritalin, som innehåller metylfenidat. Dessa läkemedel kan dock ge besvärande biverkningar som huvudvärk, irritabilitet, nedstämdhet, magbesvär, sömnlöshet, ångest, högt blodtryck samt i mer sällsynta fall psykos, paranoia och kramper. Därför krävs noggrann uppföljning av läkare under behandlingens gång.
ADHD har kopplats till brist på mineraler och essentiella fettsyror, varför vissa behandlingsmetoder fokuserar på kostomläggning. Örtmediciner används också som alternativ till traditionell medicinering. Vissa menar att ginkgo, brahmi, sibirisk ginseng, gotu kola och grön havre kan verka naturligt utan de biverkningar som Ritalin och Adderall kan ge. Det är dock viktigt att rådfråga läkare innan alternativa behandlingar påbörjas.
Beteendeterapi används ofta för att hjälpa barn att lära sig övervaka sitt eget beteende. Genom positiv förstärkning av önskvärt beteende uppmuntras barnet att bli mer medvetet om sina handlingar och hantera dem utan ständig vuxen övervakning. Avslappningstekniker har dessutom visat sig hjälpa barn att lära sig reglera sitt beteende och hantera stress.
ADHD kan vara svårare att behandla när barnet även uppvisar andra beteendeproblem, exempelvis trotssyndrom (ODD) eller beteendestörning. Diagnosen kan även kompliceras av ångest, depression och bipolär sjukdom. Dessa samtidiga tillstånd måste beaktas vid utredning och diagnos för att barnet ska få rätt stöd och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online