Kemiska obalanser i hjärnan är förödande – både för den individ som upplever dem och för familjen som lider med den sjuke. I många år har forskare vetat att kemiska obalanser ligger bakom psykiska sjukdomar, men de har varit osäkra på vilka ämnen som påverkas och hur. Till stor del är forskarna fortfarande osäkra, men stora framsteg har gjorts när det gäller att identifiera vilka signalsubstanser som psykiskt sjuka saknar, och man försöker nu spåra varför vissa insjuknar medan andra förblir friska.
Schizofreni kan vara en skadlig och livsförändrande diagnos, vilket gör målet att leva ett vanligt liv komplext och skrämmande. Liksom vid de flesta psykiska sjukdomar finns det många teorier om orsaken till och debuten av schizofreni. En av dem handlar om kemiska obalanser i hjärnan. Personer med schizofreni har svårt med yttre stimuli som ljus, höga ljud och sociala interaktioner, samt med att skilja mellan verklighet och fantasi. Dessa problem kan ha sin rot i en överkänslighet eller överproduktion av signalsubstansen dopamin, som gör att nervcellerna i hjärnan kan skicka budskap fram och tillbaka. En obalans i dopaminproduktionen innebär att den sjuke överväldigas av sinnesintryck och upplever hallucinationer och vanföreställningar.
Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom med allvarliga konsekvenser för den drabbade och dennes anhöriga. Även här kan en möjlig förklaring vara obalanser i hjärnan. Signalsubstanser, hjärnans kemiska budbärare, har visat sig spela en roll vid humörstörningar som bipolär sjukdom. Deras exakta funktion kan dock bara spekuleras kring. Onormalt höga eller låga nivåer av dopamin, serotonin eller noradrenalin kan ligga bakom problemet. En annan teori gäller proportionerna mellan signalsubstanserna i förhållande till varandra – en eller två av dem kan bli mer mottagliga eller överaktiva. Bipolär sjukdom kan även bero på känsligheten hos signalsubstanserna, vilket innebär att det finns gott om signalsubstanser, men att de inte alla tar sig dit de behövs. Istället dras de till de mest känsliga och mest behövande områdena i hjärnan, medan andra områden försummas.
Nya studier visar att nivåerna av MAO-A är förhöjda i hjärnan hos deprimerade personer. MAO-A, eller monoaminoxidas, är ett enzym som ansvarar för att bryta ner ämnen som serotonin, noradrenalin och dopamin. Detta innebär att högre MAO-A-nivåer leder till en större nedbrytning av viktiga signalsubstanser i hjärnan. Beroende på personen kan olika ämnen brytas ner av MAO-A, vilket förklarar varför människor reagerar olika på både depression och läkemedel – en person kan sakna dopamin, en annan serotonin och en tredje noradrenalin.
Ångestsyndrom omfattar paniksyndrom, tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), generaliserat ångestsyndrom och social fobi (socialt ångestsyndrom). Även om den exakta kopplingen mellan kemisk obalans och ångestsyndrom ännu är okänd, finns det specifika drag i hjärnan som återfinns hos personer med dessa tillstånd. För det första är tillgången på signalsubstanser som serotonin, dopamin, noradrenalin, GABA och acetylkolin begränsad. GABA saktar särskilt ner hjärnan, och när det är brist på detta arbetar hjärnan övertid med färre pauser och färre möjligheter att varva ner på egen hand. För det andra har personer med ångest förhöjda nivåer av skadliga neurokemikalier som homocystein, samt lägre nivåer av magnesium, zink och kalium i blodserum än vad som anses normalt. För det tredje uppvisar de brist på vitaminerna B6, B9, B12 och C. De har dessutom låga nivåer av de signalsubstanser som transporterar prekursormolekyler över blod-hjärn-barriären, och de kan ha förhöjda nivåer av kortisol, ett stresshormon.
Förhoppningsvis kommer forskningsgenombrotten att fortsätta och nya läkemedel att utvecklas för att hjälpa psykiskt sjuka. Allteftersom forskarna lär sig mer kanske också stigmatiseringen och pressen på psykiskt sjuka från samhället minskar. I takt med att rehabiliteringen framskrider kan de drabbade återfå något av glädjen och tillfredsställelsen i sina liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online